Nätpsykologen är här

Terapi framför datorn lika bra som i samtalsrummet

HÄLSA

Glöm psykologsoffan - nu är nätterapeuten här.

Flera studier visar att depression och ångest behandlas lika bra framför datorn som i samtalsrummet.

– Det går att spara personligt lidande på det här sättet, säger Per Carlbring, docent i klinisk psykologi vid Linköpings universitet till aftonbladet.se.

Docent Per Carlbring.
Foto: Mikael WALLERSTEDT
Docent Per Carlbring.

Nätdoktorer av olika slag har funnits länge. Du ställer din fråga, får ett svävande svar men som ofta slutar med ett besök på vårdcentralen.

När nätpsykologerna tar steget in i Vårdsverige gör de det för att behandla – på riktigt.

Forskare vid universiteten i Linköping och Uppsala har sedan slutet av 1990-talet granskat terapi på nätet. Resultaten är goda.

– Vi har jämfört med vanlig behandling hos terapeut och kommit fram till att resultaten är lika bra, säger Per Carlbring, docent i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.

Mejlkontakt med terapeuten

Försöksbehandling via nätet har gällt problem som panikångest, social fobi och depression. Hemma framför datorn läser patienten en behandlingsbok uppdelad på kapitel. Varje vecka har patienten mejlkontakt med sin terapeut där man rapporterar hur det går. Istället för i samtalsrummet sker feedback och stöttning via internet.

– Tanken är inte att ersätta den traditionella vården, utan det här ska ses som ett kompliment, säger Per Carlbring.

– Bland människor med social fobi är det bara tre procent som söker vård. Det handlar om brist på tillgänglighet men också för att många upplever det som skamligt att söka vård.

Då är det lättare med den mer anonyma kontakten via nätet.

Spara personligt lidande

– Vi har sett att man kan spara personligt lidande på det här sättet och i förlängningen sparar det också på samhällskostnaderna. Det tar mindre tid från terapeuten.

Finns det inga brister?

– Jo, en stor fara är om patienten inte blir bättre av den här nätbaserade vården. Då är det lätt att man tänker att man är ett hopplöst fall och låter bli att söka mer vård. I värsta fall kan det leda till att någon tar livet av sig. Det är därför viktigt att se vilka det här passar för.

– Därför är det bra om man först har ett möte med en psykolog eller läkare.

Fler patientgrupper

Enligt Carlbring finns ett stort intresse ute i landstingen för den här vårdtypen. I Halland och vid Karolinska sjukhuset i Stockholm erbjuds den redan.

Och snart kan fler patientgrupper få hjälp över nätet. Bland annat håller forskarna i Linköping på att ta fram ett internetbehandlingsprogram för spelberoende.

– Det är bara tio procent av de spelberoende som söker hjälp för sina problem. Då är internetbehandling ett bra sätt för att nå ut till fler, säger Per Carlbring.

Från ormfobi till tinnitus

Läs mer:

Fler artiklar:

Johanna Melén