Dagens namn: David, Salomon
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan

Ingen talar om männen som säljer sina kroppar

Debattörerna: Den samkönade sexhandeln osynliggörs i könsmaktsanalysen

Debatten om sexhandeln är heterosexuellt färgad, menar dagens debattörer.   Debatten om sexhandeln är heterosexuellt färgad, menar dagens debattörer.

Debatten och kunskapsbildningen om sexhandel utmärks i Sverige av en olycklig heterosexuell slagsida. Det är dags att lyfta fram andra kunskaper och röster som föga uppmärksammats i denna diskussion. I en pågående undersökning vänder vi oss därför till män och transpersoner som har erfarenhet av sex mot ersättning med män eller transpersoner. En viktig målsättning är att deras tankar och erfarenheter skall ligga till grund för nya kunskaper inom området, bland annat om eventuella risker i denna verksamhet. Vi vill på detta sätt bidra till att människor som i stor utsträckning osynliggjorts i dessa sammanhang får sina samhälleliga rättigheter uppmärksammade.

 

Det heterosexuellt färgade perspektivet på sexhandeln uttrycks bland annat i den senaste statliga utredningen från 2010. I denna utgick man från den syn som Kvinnofridspropositionen introducerade inför förbudet av sexköp 1999. Prostitutionen sågs som en del av mäns våld mot kvinnor och som ett uttryck för bristande jämställdhet mellan könen. Trots att man i utredningen gjorde ett försök att utvidga jämställdhetsanalysen till att även inbegripa "människorättsperspektiv” lyckades man inte uppnå ett inkluderande synsätt.

I det 300 sidor långa betänkandet ägnas bara 24 rader åt manlig samkönad sexhandel och om transpersoner sägs ingenting, utöver att begreppet nämns i samma stycke.

 

Mycket av forskningen kring sexhandeln har utgått från de samhälleliga strukturer som antas göra män till förövare och kvinnor till utsatta och offer. Flertalet svenska och nordiska studier visar dock att fler män än kvinnor har erfarenhet av att sälja sex. Något överraskande verkar inte den här typen av resultat ha påverkat politiken eller synen på sexhandeln; det är kvinnor som nästan alltid länkas till säljarpositionen.

Denna tystnadens och uteslutningens kultur har att göra med att traditionella könsmaktsanalyser inte fångar mäns och transpersoners erfarenheter av sex mot ersättning. De passar helt enkelt inte in i de politiska perspektiv och forskningsmässiga ansatser som hittills har dominerat fältet.

Det intressanta är dock att det faktiskt har gjorts vissa nydanande studier, som till exempel RFSL:s undersökning från 2011 av hbt-personers erfarenheter av sex mot ersättning. Resultaten tyder på att aktörerna hade både positiva och mer bekymmersamma erfarenheter. Exempelvis hade flera av intervjupersonerna utvecklat strategier för att undvika riskfyllda situationer. Men trots att RFSL:s undersökning ingick som ett uppdrag inom ramen för regeringens satsning på prostitution och människohandel har dessa erfarenheter inte fått någon större uppmärksamhet och spridning.

 

Vi är mycket medvetna om att dessa nya och mer inkluderande perspektiv utmanar sexhandelns position som en viktig symbol för den traditionella könsmaktsanalysen. Vi är också beredda på att vårt mer värdeneutrala perspektiv kan möta motstånd hos personer som på förhand ser försäljning och köp av sex som helt oproblematiskt, eller totalt förkastligt, utan att lyssna på dem som har egen erfarenhet av dessa verksamheter. Men själva är vi övertygade om att deras inifrånkunskaper är ytterst viktiga på detta relativt nya kunskapsfält.

 

Jari Kuosmanen

Annelie Siring