SÅ MINNS VI SLUTSPELET

TEKNIK

1. VARFÖR VANN FÄRJESTAD SM-GULD?

2. VAD ELLER VILKA ÄR DU IMPONERAD AV I GULDLAGET?

3. OM DU FICK VARA EN SPELARE I FÄRJESTAD – VEM?

4. VAD MINNS DU FRÅN SLUTSPELET?

5. VEM VINNER NÄSTA ÅR OCH VARFÖR?

6. VAD TAR DU MED DIG FRÅN AVGÖRANDE MATCHEN?

HANS ABRAHAMSSON, REPORTER

1. Utöver ett starkt spelarmaterial handlar det om tålamod, nog­grannhet och målmedvetenhet. Färjestad var långt i från något färdigt guldlag när säsongen inleddes, men har jobbat långsiktigt med ett

enda mål i sikte: att vara som bäst under säsongens två sista månader. Bra dagliga vanor är ett slitet uttryck, men i fallet Färjestad tycker jag att just det är exakt vad det handlar om.

2. Kollektivet, snarare än någon enskild spelare. Färjestad har haft fyra kedjor som alla har kunnat kliva fram och spela en avgörande roll. Försvars­spelet har varit minst lika bra som för två år sedan. Och som jag var inne på att de har bara blivit bättre och bättre under säsongen. I slutspelet har det verkligen utnyttjat att de spelat få matcher till att i stället träna ordentligt och har sett starkare ut för varje match.

3. Magnus Nygren. Jag har alltid drömt om att ha ett så vackert och avslappnat slagskott. Jag njuter varje gång jag ser honom nypa till pucken.

4. Anmälningsbråket mellan Luleå och Djurgården var egentligen enda gången det hettade till ordentligt vid sidan av banan. Annars kommer jag att minnas Färjestads suveränitet, HV 71:s dunderfiasko i kvartsfinalen och att det inte fanns någon målvakt som direkt klev fram och blev en avgörande faktor.

5. Har det någonsin varit svårare att svara på? Det naturliga tipset är Färjestad, men med tanke på hur otroligt svårt det har varit att försvara ett SM-guld så är det långt i från givet att det blir så.

Sedan är det naturligtvis omöjligt att svara på innan vi vet hur trupperna ser ut. Vilka spelare försvinner till NHL och KHL? Vilka nyförvärv kommer till? Men mitt april-tips är Skellefteå.

6. Den måste bli Pelle Prestberg och hans tårar. Borttvingad från Färjestad och sedan går han in och skjuter det avgörande målet i sin 600:e match för klubben. Det är något att minnas.

Annars blev det ingen SM-final att minnas. Skellefteå var minst lika dåligt som i de tidigare matcherna i Karlstad. Det fanns ingen besnin över huvud taget kvar i västerbottningarna. Men all heder åt Färjestad som har gjort ett fantastiskt bra slutspel.
LASSE ANRELL, KRÖNIKÖR

1. De har ett kompakt lag där alla spelare håller en jämn och hög nivå.

2. Jag är väldigt imponerad av Cristopher Nihlstorp. Han sågs som en nödlösning men växte ut till ett gigantiskt monster för Skellefteå. Mycket oväntat.

3. Emil Kåberg. Det är för han tål stryk bättre än någon annan i svensk hockey.

4. Den löjliga kritiken mot Luleå som skulle spela en tråkig hockey som skulle döda svensk hockeys framtid. Luleå visade alla kritiker att de hade fel.

5. Växjö Lakers vinner nästa år för att de vill mest.

6. Att det var speciellt roligt att ett lag vann guldet på hemma­plan och kunde firas av tusentals supportrar i stället för buande hemmafans som inte kunde komma därifrån fort nog.

TOMAS ROS, REPORTER

1. För att HV71 klantade till det och blev utslagna i kvartsfinalen. I och med det så fanns det inget lag som kunde hota Färjestad 2011. Sedan har Färjestad en ingrodd vinnartradition i axelskydd, suspar och FBK-hjärnorna. Då vinner man vart tredje år, typ.

2. Sanny Lindström. Valde att spela i Färjestad för mindre lön än i Djurgården. Varför – jo, han ville vinna ett guld. Den vinnarskallen som sitter på den lindströmska kroppen är avundsvärd. Mumma.

3. Pelle Prestberg. Fantastisk målskytt en publikfavorit. Vem vill inte ha sådana egenskaper? Sedan ska han spela för Leksand nästa säsong och det blir grädden på moset. Älskar också Pelles sätt att hitta kryssen i målen. Han gör alltid snygga mål.

4. SAIK:s chock i kvarten. Luleås tråkiga hockey. Ordkriget mellan Skellefteå och Osten. Majeskys tröghet på isen. Rickard Wallins pepsodent-leende. Junlands knasiga skägg. Sportbladets alla hockeyavslöjanden.

5. Frölunda. Men jag är usel på att tippa, speciellt när det handlar om att tippa något som avgörs om ett år. Men Frölunda har något intressant på gång och målvakterna Frederik Andersen och Magnus Hellberg känns fantastiskt inspirerande och fräscht.

6. Överlägsenheten. Och någon typ av trist känsla eftersom det aldrig blev någon match. Sedan fastnade jag för vilken otur som Skellefteå hade vid FBK:s 1:a mål. Herregud. SAIK-spelarna ska inte köpa trisslotter den här veckan.

MATS WENNERHOLM, KRÖNIKÖR

1. De var ett mer komplett lag och hade en klart bättre målvakt. Färjestad hade fyra femmor som kunde leverera och var inte lika beroende av en förstakedja som Skellefteå. När spelare som Jocke Lindström och Mikko Lehtonen inte producerade försvann halva målproduktionen. Dessutom har värmlänningarna rutinen och vet vad som krävs för att vinna en SM-final. Den ska inte underskattas.

2. De flesta, men framförallt målvakten Christopher Nihlstorp som kom in i finalserien och storspelade. Han blev precis den guldmålvakt som krävs för att gå hela vägen. Samtidigt är jag imponerad av lag­maskinen Färjestad, där alla gör sitt jobb och ingen tillåts växa till himlen. Rickard Wallin har fått mycket skit, men vinner hela slut­spelets poängliga och gör ett ruskigt jobb på isen. Åt båda håll.

3. Backen Jonas Frögren. Fråga mig inte varför, men han verkar vara en livsnjutare vid sidan av isen som gillar att mata katten och ligga i tv-soffan och ta igen sig mellan matcherna. Dessutom är han stenhård att möta där ute på isen och regerar framför egen kasse. Ett otacksamt jobb som sällan ger rubriker, men som är så oerhört viktigt för laget. Dessutom är han en riktigt skön typ.

4. Det som står ut är AIK:s 4-0 mot HV 71 i kvartsfinalen. Det var fantastiskt kul att följa hela den resan och ett av de största genombrotten i svensk slutspelshistoria. Jag tänker naturligtvis på AIK:s Viktor Fasth som var rena väggen mot HV och spelade sig hela vägen in i VM-truppen till Slovakien.

5. Färjestad. Igen. Det är ett ganska tråkigt tips, men också ganska våga då inget lag tagit SM-guld två år i rad sedan Djurgården vann 2000 och 2001. Men Färjestad får behålla stommen nästa säsong och kommer att fylla på med några tunga nyförvärv. Värsta utmanaren blir ett nyladdat HV 71.  Smålänningarna kan knappast undvika final två år i rad.

6. Alla de kämpar i Färjestad som fick vara med om att ta sina första SM-guld. Som Sanny Lindström, som Christian Berglund. Men av själva matchen kommer jag förmodligen inte minnas mycket. Det här var den 29:e SM-finalen i rad jag följde live och 28 har varit bättre. Det låter lite elakt, men jag saknade nerven, närkampsspelet och jävlaranammat. Eller också var Färjestad helt enkelt för bra.

EMIL KARLSSON, REPORTER

1. För sin enorma bredd. Laget gjorde i finalserien 18 mål, fördelat på en massa olika målskyttar. Laget hade även en game plan som aldrig rubbades, oavsett resultat. Om Färjestad ledde med 2–0 gick man inte för 3–0, låg man under med 2–0 fick man aldrig panik. FBK bara malde på och malde på, säkra på sin egen spelidé.

2. Kedjan med Paulsson, Bastiansen och Holtet, som klev fram och var FBK:s främsta. Det var inte alltid snyggt att titta på deras gnuggade i sarghörnet, men oj så effektivt det var. Jag är även imponerad av Cristopher Nihlstorp, som kastades in i hetluften när Alexander Salak sviktade. ”Torpet” var säker­heten själv och hans insats i fjärde SM-finalen var magisk.

3. Dick Axelsson. Inte bara för att han är Karlstads hetaste ungkarl i konkurrens med Bachelorette-Sebastian, utan för att hans känsliga handleder kommer att ta honom till NHL. Dick har även ett munläder som tv-kamerorna älskar och motståndarna avskyr. Och så verkar han sakna konsekvenstänk och följer magkänslan.

4. Framför allt AIK:s överkörning av ett HV71 i fritt fall. Det fanns en glöd och en barnslig glädje i de unga stockholmarna Salmonsson, Bång och Sandberg som jag inte har sett sedan jag vet inte när. Sedan minns jag matchserien mellan Luleå och Djurgården som började som ett kramkalas, men utvecklades till en krigszon. Även Skellefteås vändning mot rivalen Luleå var mäktig.

5. Frölunda. Efter årets fiaskosäsong tror jag att Frölunda har något stort på gång. De har kastat ut det gamla och satsar på ungt och fräscht. Klubben har hittills värvat klokt och kommer att få en nytändning. Dessutom kan Frölunda smyga med i bakgrunden eftersom inte många tror på dem.

6. Christian Berglund fick äntligen vinna SM-guld – tio år efter sin första final – och ögonblicket när han fick bucklan på isen av bästa polaren Rickard Wallin var känslosam. Sedan minns man såklart Emil Kåberg krigarhjärta. Eller som han själv uttryckte det: ”Det har varit jobbiga dagar med en jävla värk. Men jag kan ta tio skott i ansiktet för det här”