Här frälser de värsta rivalen

Wennman: Liverpool har gjort livet så mycket lättare för Manchester United

TEKNIK

För att vrida lite på ett gammalt uttryck:

Med såna fiender behöver man inga vänner.

Vad Manchester United bör göra nu är att skicka en blomma till Liverpool, den förhatlige kusinen på Merseyside.

Liverpool har ju inte bara spelat ligaguldet i händerna på United – de har just bett Arsenal fara åt helvete.

Ingenting kunde tillfredsställt en Unitedsupporter mer.

Ingenting kunde gjort Sir Alex Ferguson lyckligare än att se Kenny Dalglish skrika ”piss off” till Arsene Wenger efter straffdramatiken på Emirates i går.

Ni såg det själva:

Det stod 90 minuter på klockan, det var 0–0, men det gavs åtta minuters tilläggstid (för en otäck knock på Jamie Carragher) när Arsenal fick straff. 1–0 (Robin van Persie), och alla trodde det var slut, finito, en hemmatriumf med matchens sista spark djupt inne på...eh, Fergie-time.

Sir Alex såg alltihop

Men Liverpool kramade en sista, desperat svettdroppe ur de svarta tröjorna och kvitterade på ännu en straff (Dirk Kuyt), och då hade matchen pågått i  102 minuter.

Kära nån, vilket drama:

1–0 efter 90+8, 1–1 efter 90+12. Har ni hört talas om nåt liknande?

Arsene Wenger var i upplösningstillstånd. Han såg ligatiteln flyga iväg efter Eboues klantiga fällning av Lucas (en aning hårt ändå, väl?) och reagerade med sina vanliga missnöjesyttring: skakningar på huvudet, ansiktet som en urkramad disktrasa, armarna rakt ut – som en rånad turist – och ett par mindre väl valda ord åt motståndartränarens håll.

Varpå Kenny Dalglish alltså svarade ”piss off” – stick åt helvete, ungefär – och vände på klacken och gick.

Jösses, Sir Alex Ferguson var på plats och såg alltihop. Han måste ha varit nära att springa ner och kyssa Dalglish.

Inte bara för att största (enda?) hotet om ligaguldet blev snuvat på två poäng, inte bara för att Wenger fick sig en knäpp på näsan, utan kanske mest för att Liverpool de senaste veckorna gjort livet så mycket lättare för Manchester United.

Liverpool ser hyperintressant ut

Revitaliserat under Dalglish har Pool på kort tid slagit Chelsea och Manchester ­City och spelat oavgjort borta mot Arsenal. De tre lag som lurat närmast under United i tabellen har fått känna på ett Liverpool som hittat sig självt, som plötsligt ser hyper­intressant ut inför nästa säsong.

Det skiljer sex poäng mellan United och Arsenal nu, sex omgångar kvar.

Det ser klart ut, men det är inte uteslutet att det blir dramatik in i det sista. Räkna ­inte bort den möjligheten. Chelsea har haft en kollaps den här säsongen, Arsenal har haft en, Liverpool startade med en, andra har åkt berg- och dalbana...det enda lag som inte klappat igenom än är United. Så vem vet vad som väntar nu i spåren efter FA-cupförlusten mot Man City?

Jag njöt av Stokes party

Kenny Dalglish kan sägas vara dagens man. Han spelade med två tonåringar i backlinjen, han parkerade stundtals spelarbussen framför målet, men han tog poäng och sa ”om ni sköter ert så sköter jag mitt” till omvärlden. Sätt en keps på huvudet på den mannen och han ser ut som Tuffa Viktor. Han har gett Liverpool dess identitet, själ och stolthet tillbaka. Är det nån som tror att Roy Hodgson skulle viftat bort ­Arsene Wenger med ett ”piss off”?

Det enda jag inte gillade med Dalglish i går var ett uttalande efteråt:

– Varför frågar ni vad vi managers sa till varann efteråt? Det är väl fullständigt ointressant vad vi säger efter slutsignalen.

Nej, King Kenny, det är det fan i mig inte.

Och var befann jag mig, samtidigt?

På Wembley, förstås. Jag satt i det underbara solskenet och såg Stoke fullständigt ­KROSSA Bolton med 5–0 i FA-cupens andra semifinal. Jag njöt av Stokes spel, fansens party, det galet lyckliga sjungandet av klubbsången ”Delilah” från tiotusentals strupar (åh, jag ryser!) och jag led en aning med Johan Elmander och hans polare i Wanderers. De var chanslösa. De sket faktiskt på sig när det gällde. Elmander, i en ovan offensiv mittfältsposition, var en av få som verkligen såg ut att vilja nåt, men alldeles för många vek ner sig.

Stoke, däremot, är inte gjort av ­ömtåligt porslin. De är i kanonform. De kan mycket väl knäcka Manchester City i FA-cup­finalen också.

Peter Wennman