Så undviker du dyra fallgropar under rean

1 av 2
NYHETER

Butikerna lockar med superpriser under mellandagsrean och det går visserligen att göra kap.

Men det finns också dyrköpta fallgropar.

Aftonbladets teknikexpert Peter Pettersson tipsar om vad du ska se upp med för att inte åka på en nit.

Mängder av svenskar köade i morse runt om i landet när startskottet för mellandagsrean gick i flera butiker. Under juldagen är det främst elektronikkedjorna som startar en av årets största reor.

För att en butik ska få locka kunder med rea i sin marknadsföring finns dock ett antal regler, uppger Konsumentverket. Försäljningen måste gälla varor eller tjänster som finns i affärens ordinarie sortiment och rean måste pågå under en begränsad tid. Dessutom måste priserna under rean vara ”väsentligt lägre än butikens ordinarie pris på varorna eller tjänsterna.

”Har blivit bättre”

Aftonbladets teknikexpert Peter Pettersson tipsar om att gå in på en prisjämförelsesajt där det går att se vad priset på en specifik vara var för exempelvis en vecka sedan.

– Är priset detsamma under rean som för ett par veckor sedan ligger en hund begraven säger han, och fortsätter:

– Det har dock blivit bättre. Tidigare kunde man ofta se att ett pris höjdes sju eller tio dagar före jul för att sedan sänkas på rean, men jag gjorde ett axplock av de priser som ligger ute nu och de har legat på de priser som rean utgår ifrån även före jul.

Försöker sälja på kunder mer

Peter Pettersson menar att problemet ofta är att det finns en begränsning i hur många exemplar av en reavara som faktiskt finns i butikerna.

– Själva lockvaran är ett sätt att få in dig i butiken, sedan försöker de ”sälja upp dig”.

Han syftar på att butiksförsäljarna försöker få kunderna att köpa en liknande, men dyrare vara, genom att propagera för att den är bättre eller att du får mer för pengarna. Vidare försöker försäljarna också att få kunder att ta varan på kredit eller teckna försäkringar som i många fall inte behövs.

Här är knepen

Det går dock att göra kap.

– Tycker jag att priset känns okej till vad jag ska betala så köper jag, det förändras hela tiden på grund av olika faktorer. Ska jag vänta tills jag får det absolut lägsta priset får jag vänta till dagen jag dör. Har man verkligen känt att man vill ha en grej kan du få den för ett par, tre tusen mindre än du kunde för några dagar sedan.

■ ■ ■  De här knepen tar butikerna till för att tjäna mer pengar på kunderna – se Peter Petterssons lista här nedan.

FAKTA

Peter Pettersson: Så gör butikerna för att tjäna mer pengar

Utförsäljning

I annonsen lockar man med en 32-tums tv för 1 990 kronor. Säljaren i butiken argumenterar istället för en lite dyrare och bättre tv eller kanske en ännu lite dyrare. De är egentligen inte på rea och säljs med bättre marginal om du väljer en av dem. Om du sett ut en vara, bara köper den och låter bli om den är slut och sedan betalar kontant och skippar extra försäkring gör du en bra affär. Och butiken säljer varan med förlust.

Försäkring

En särskild försäkring för den pryl du köper kan verka bra. Den kostar inte så mycket och någon eller några månader är i regel gratis. Den ger en del fördelar mot den egna hemförsäkringen med lägre självrisk och minskat åldersavdrag om produkten går sönder efter en tid. Men kombinationen hemförsäkring och konsumentköplagens regler räcker bra för de flesta. Även om självrisken på hemförsäkringen är 1 500 kronor är frågan du bör ställa dig hur ofta går grejorna sönder egentligen? Lägger du samman extra försäkring på mobil, surfplatta, dator, tv, videokamera med mera blir det stora pengar per år. Hemelektronikkedjorna tjänar stora pengar på försäkringarna och till exempel Siba är ägare av sitt försäkringsbolag.

Kreditköp

Om kedjorna lockar med räntefria köp kan det vara bra. Förutsatt att det inte tillkommer aviserings- och uppläggningsavgifter. Men den effektiva räntan kan vara mycket hög. Upp till över 40 procent.

Och förutom effektiv ränta finns intäkter för påminnelser, inkassokostnader, betalningsplaner med högre ränta med mera. En del kedjor har egna kreditinstitut eller så har de avtal med någon bank.

Det möjliggör att vissa kunder kan handla för mer än vad dom kanske hade tänkt sig. Köp helst kontant eller garanterat räntefritt.

Egna varumärken (EMV)

För att kunna hänga med i prispressen ökar antalet egna varumärken. Exempel på sådana är tv-apparater från Andersson som säljs av Siba och dotterbolaget Netonnet. Genom att lägga sådana prismässigt lite lägre än apparater från etablerade varumärken blir priset för kunden attraktivt.

Och eftersom butikskedjan ”äger” produkter är deras marginaler på den högre än på apparater från de etablerade tillverkarna. I dag är egna varumärken vanligast inom tillbehör. Men de väntas öka framöver.

Om butiken lyckas få dig att ”gå på” allt detta så tjänar man 20–25 procent på den produkt du köper.

Sofia Roström Andersson