FN-mötet: USA största miljöboven

Unik enkät bland 100 delegater på FN:s klimatkonferens

Klicka på bilden för att förstora!
Klicka på bilden för att förstora!
NYHETER

NAIROBI

Viktigast för alla svenskar som vill minska den globala uppvärmningen är att åka mindre bil.

Det visar Aftonbladets enkät bland 100 delegater på FN:s klimatkonferens.

Alla miljontals bilar som drivs med fossila bränslen runtom i världen är ett stort klimathot mot Jorden. I Europa står bilarna och vägtransporterna för nästan en fjärdedel av koldioxidutsläppen.

Det vet delegaterna från 37 länder och sex världsdelar som i går anonymt svarade på Aftonbladets enkät vid FN:s klimatkonferens i Nairobi.

Mer än hälften av dem slog fast att minskad bilism är viktigast på individnivå.

– Ställ bilen hemma, det är bättre att åka kollektivt, cykla eller gå, tyckte 56 av 100 delegater.

Ännu mindre tveksamma var de när det gällde vilket enskilt land som är det största klimathotet: det är givetvis USA, tyckte sju av tio delegater.

En fjärdedel av alla utsläpp

Supermakten står i dag för en fjärdedel av alla utsläpp av växthusgaser. Men 2001 valde president George Bush att ställa landet utanför Kyotoprotollet, som ska hejda klimatförändringen i världen. Han ansåg att protokollet hotar den ekonomiska tillväxten.

– President Bush och hans regering agerar förnuftigt och genom praktiska lösningar för att minska växthusgasutsläppen, hävdar USA:s chefsförhandlare i Nairobi, Harlan Watson.

Näst största klimathotet utgör Kina, anser delegaterna i Aftonbladets enkät.

– USA och dess ”provins” Kina är värst. Mycket av Kinas utsläpp beror på att landet tillverkar varor för den amerikanska marknaden, säger en delegat.

Den kinesiska ekonomin växer så det knakar och släpper redan i dag ut mer växthusgaser än hela EU.

Energiförbrukning - viktigaste

På nationell nivå anser Nairobi-delegaterna att minskad energiförbrukning är den viktigaste frågan.

Pappersbruk, stålverk och kemiska industrier tillhör de energiintensivaste svenska branscherna. Deras energianvändning har minskat kraftigt sedan 1970-talet, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Joachim Kerpner