Så dåligt rustade är kommunerna

Nya uppgifter om klimathotet

NYHETER

Översvämningar, jordskred och brist på färskvatten. Det är några av effekterna som klimatförändringar kan ge i Sverige.

Men de flesta kommunerna är dåligt förberedda, skriver DN.

Uppemot en meter tror experter att vattnet kan komma att stiga när jordens medeltemperatur stiger och polarisarna smälter. Det finns i framtiden risk för mycket stora skador på privat egendom, vägar och samhället i stort.

I Kristianstad har man redan märkt av effekterna av klimatförändringar. De vattenflöden som bara skulle inträffa vart femtionde eller hundrade år började komma väldigt tätt. 1995 drabbades staden av en stor översvämning och 2002 var det dags igen.

– Då började vi titta på värsta tänkbara scenarier för framtiden. Vi räknade på sannolikheter för vad som skulle kunna inträffa en gång på 10 000 år, säger Peter Zerpe som är säkerhetschef i staden till DN.

I Kristianstad beräknar man att investeringarna mot översvämningarna kommer kosta uppemot 250 miljoner kronor och först 2010 kommer de vara klara.

100 miljoner kronor

I värmländska Arvika har man också fått se prov på vad framtiden har att erbjuda. I november 2000 drabbades staden av stora översvämningar. Efter det tog man kontakt med experter inom bland annat klimatområdet och insåg snabbt allvaret i situationen.

– I värsta fall kan vattnet stå en meter höger än vad det gjorde då. Om det hade hänt 2000 skulle vi ha fått evakuera hela staden. Vi skulle inte ha klarat vatten och avlopp och inte heller elförsörjningen, säger kommunalrådet Claes Pettersson.

I Arvika beräknas kostnaderna för att avvärja framtida katastrofer bli 100 miljoner kronor.

Arvika och Kristianstad har kommit längre i sitt arbete vad gäller anpassning till klimatförändringar än vad många andra kommuner gjort.

Göteborg har gjort en riskanalys av hur förhöjda vattenflöden i Göta Älv kan påverka staden, Karlstad planerar att styra vattenflödet i Klarälven med hjälp av plank och i Lidköping har man trots att staden ligger i riskzonen, inte bedömt påverkan av klimaförändringarna som hotfull, skriver DN.

Inte längre en teori

Att olika kommuner bedömer klimathotet på olika sätt kan bland annat förklaras med att vissa är mindre utsatta än andra. Men enligt Tom Hedlund som är huvudsekreterare vid Klimat- och sårbarhetsutredningen, kan det också finnas en annan förklaring.

– En orsak kan vara att klimatfrågan framställts som en vetenskaplig teori. Man tror på den eller så tror man inte på den. Nu har vi kommit in i en annan fas, säger han.

Ännu finns inte någon djupgående undersökning av hur kommunerna arbetat med att anpassa sig till klimatföränringarna.

Susanna Vidlund