Vattnet tog byn

Rekordregn i Cockermouth: Över 300 mm på ett dygn

1 av 3 | Foto: Foto: SCOTT HEPPELL/AP
Extrema vattenmängder Vattnet steg med två meter i centrala Cockermouth i nordvästra England. Omkring 200 personer räddades från sina hem och 50 av dem firades upp från sina hustak med hjälp av helikoptrar.
NYHETER

COCKERMOUTH. Brandmännen vadar in i det översvämmade huset.

Cathrine Bell och hennes tre barn väntar i trappan till övervåningen.

De bärs en och en ut till en väntande gummibåt.

Bakom lämnar de sitt hem och Cathrines tobaksbutik dränkta i vatten.

Tre veckor senare står vi med familjen i det som varit deras hem i tolv år.

Vattnet i huset och den intilliggande tobaksbutiken är borta. Men förödelsen är stor.

Här i köket fanns förut ett matbord där hungriga barn brukade samlas. Nu hänger ett litet skåp kvar på väggen. En blommig lampskärm vajar i taket.

Annars är det tomt.

I butiken, vardagsrummet och köket brummar stora fläktar. Det luktar blöt jord från golv och väggar. Huset är så gammalt att det inte står på en gjuten grund.

Samtidigt som vi står i misären i Cockermouth samlas delegater och politiker på klimattoppmötet i Köpenhamn. Efter tolv dagars överläggningar städas mässlokalerna ut på fredag.

Regeringscheferna åker hem och riktar sin uppmärksamhet mot annat än klimatkatastrofen.

Men för familjen Bell har kampen med att bygga upp sina liv just börjat.

Värsta någonsin

Skyfallen den 19 november var de värsta någonsin i Storbritannien sedan nederbörd började mätas för över 100 år sedan.

På ett dygn föll mer än 300 millimeter i den 800 år gamla marknadsstaden Cockermouth i nordvästra England.

– Jag vet inte vad man ska tro, säger pappa William Bell.

– När jag var liten hade vi snö på vintern och kunde åka släde. Nu är vintrarna gröna.

Han vet inte vem han ska skylla regnkatastrofen på – växthuseffekten? Politikerna? Eller bara vädrets makter?

Det enda William Bell vill är att allt ska bli som vanligt igen. Det är vad världens ledare i Köpenhamn också vill.

Om det går.

När klimatet blir varmare blir nederbörden under vinterhalvåret i Storbritannien kraftigare. Det visar FN:s klimatpanels prognoser.

– Risken för översvämningar är stor i Storbritannien. Klimatförändringarna innebär att det kommer att bli värre, säger översvämningsexperten David Balmforth vid Brittiska institutionen för civilingenjörer.

”En typisk effekt”

I Workington, några mil från familjen Bells dränkta hus, pågår också ett klimatmöte. Invånare, företagare och politiker diskuterar med professorer från universitetet i Cumbria hur regnet påverkar området. Dekanus Eunice Simmons är övertygad om att översvämningarna beror på det varmare klimatet:

– Det här är en typisk ­effekt av klimatförändringarna. Men tyvärr finns det ett motstånd att inse att det är människan som orsakar det här. Jag hoppas att vårt möte blir starten på en dialog om hur vi steg för steg kan ändra vårt sätt att leva.

Fördämningar brast

Varningar om översvämningar på lokalradion föregick kaoset.

Men ingen trodde att det skulle gå så snabbt. Floderna Derwent och Cocker, som flyter genom staden, har svämmat över många gånger de senaste åren.

Fördämningar ska skydda. Men denna gång brast de.

– Vattnet kom från alla håll. Genom fönstret på baksidan och dörrarna på framsidan, säger Cathrine Bell.

Som värst steg vattnet med 2,5 meter.

Klockan 14.22 den 19 november trängde vattnet in i familjen Bells tobaksbutik som ligger vägg i vägg med huset på The Main Street mitt i staden.

– Vi försökte skydda oss med sandpåsar.

Det var lönlöst.

Klockan 16.30 åt familjen middag i huset. Catherine Bell skrattar.

– Vad tänkte vi på? Vi trodde nog aldrig att det skulle bli så illa.

Vattnet steg, men familjen ville inte lämna sitt hem. De satte sig i säkerhet på övervåningen, räddade mikrovågsugnen. Allt annat hamnade under vatten.

Barnen gick och lade sig. Cathrine och William hörde räddningsbåtarna åka förbi. De gick upp och klädde på sig flera gånger men hoppades i det längsta på att de skulle få stanna.

200 evakuerades

Mer än 200 personer evakuerades den natten. Varje gång en båt körde förbi sköljde svallvågorna in i familjen Bells hus.

När det ljusnade på morgonen såg de hur hela gatan var fylld av vatten.

– Vi lutade oss ut genom sovrumsfönstret. Då kom brandmännen.

Alla sattes i säkerhet utom William. Likt en kapten på en sjunkande skuta vägrade han att lämna sitt hus.

Cathrine är bedrövad men också stolt när hon berättar om hur de har kämpat sig igenom de senaste veckorna.

Hon har förlorat sin butik som hon haft i tolv år.

Men 48 timmar efter översvämningen öppnade hon en ny, tillfällig affär i en samlingslokal.

Kunderna i butiken säger att de nu handlar nästan allt i Cockermouth, i stället för att åka till den större staden Carlisle som de brukade.

– Det gäller att stödja de lokala handlarna nu, säger en äldre dam.

Skolorna stängdes

För barnen Bell, Gemma, 4, Kate, 8, och Robert, 11, var översvämningen först ett spännande äventyr. Broar och vägar gick inte att köra på. Skolorna stängdes. Men efter några dagar blev det tråkigt.

– Våra dataspel som vi skulle ha fått i julklapp förstördes. Massor av leksaker är borta, säger Kate.

Men det värsta är att familjen Bell snart är hemlös. De har bott på övervåningen som klarat sig från skador.

– Vi har lagat lite mat i mikron som vi räddade. Annars har kyrkan ställt upp för oss och kommit med lagade mål mat varje dag.

Nu måste huset och butiken saneras. Familjen måste flytta. De vet ännu inte vart. Cathrine Bell är oroad över framtiden.

– Man klarar mer än man tror. Allt är möjligt, det är något vi har lärt oss under de här veckorna.

Vad händer om skyfallen blir vardag här i Cockermouth? Om floderna svämmar över igen?

Vågar de bo kvar?

– Vår sida av gatan ligger lite högre upp än den andra. Så jag hoppas verkligen att vi klarar oss, säger William Bell.

Men efter det ”bibliska” skyfallet den 19 november är ingen i Cockermouth längre helt säker.

FAKTA

Just nu möts världens ledare i Köpenhamn.

Samtidigt är Aftonbladet på plats på varje kontinent där människor drabbas av klimatkatastrofer.

Vid Kilimanjaros fot i Tanzania i Afrika, i brittiska Cockermouth i Europa, i New South Wales i Australien, på en ö utanför amerikanska Alaska, på Maldiverna i Indiska oceanen och i Bolivia i Sydamerika.

Redo att koppla ihop världen så att vi, ni alla läsare och de drabbade runt om i världen kan chatta direkt.

Aftonbladets journalister kommer också att ta de drabbades frågor direkt till makthavarna i Köpenhamn.

Mötesplatsen blir aftonbladet.se.