Den 69-årige Bo Wikland, som är verksam i Stockholm, har forskat i ämnet i drygt tio år. I en studie som han och två cytologer gjort deltog 200 patienter som varit sjukskrivna mer än ett år för kronisk trötthet. De undersöktes med vanliga blodprover samt finnålspunktion av sköldkörteln (vävnadsprover togs). Av gruppen, som till största del utgjordes av kvinnor, hade 40 procent en kronisk inflammation i sin sköldkörtel.

”Rätt övertygade”

– Vi är rätt övertygade om att många personer som lider av kronisk trötthet i grund och botten har en sköldkörtelåkomma, säger Bo Wikland.

Gunilla Grönvall från Stockholm led i många år av sin odiagnostiserade hälsoproblem. Under sex års tid sökte hon vård vid många tillfällen utan resultat. Överallt diagnostiserades hennes sköldkörtel som frisk. Lösningen kom när hon kom i kontakt med Bo Wikland och en finnålspunktion gjordes. Därefter behandlades hon med sköldkörtelmedicin och efter ett år var hon helt frisk.

Trögt för nya rön

Trots att Bo Wiklands studie publicerades redan 2001 i medicintidskriften The Lancet har hans rön inte slagit igenom inom svensk sjukvård.

– I Sverige verkar det som att om en läkare kommer med nya rön som inte står i skolboken så är det kalla handen. Det är ju inte klokt att man själv ska behöva leta reda på en läkare som förstår ens situation, säger Gunilla Grönvall.

”Logiskt”

Mycket i kroppen är beroende av sköldkörteln och mest beroende är hjärnan. Vanliga symptom på sköldkörtelåkommor är ständig trötthet, depressioner, migrän, problem med magen med mera.

Alexander Perski, docent och stressforskare vid Stressmottagningen på Karolinska institutet i Stockholm, menar att det är logiskt att sköldkörteln kan vara en del av kronisk trötthet.

– Vi har själva inte gjort några sköldkörtelprover på mottagningen men vi har noterat att många patienter som kommer till oss har problem med sin sköldkörtel.

Brist på cytologer

En förklaring till att så få finnålspunktioner görs är bristen på cytologer. Provtagningarna kräver också att cytologen har lång erfarenhet eftersom proverna är svåra att ta.

– Man skulle önska att finnålscytologin blev mer allmän. Vår erfarenhet är att med hjälp av den här fördjupade diagnostiken kan många oupptäckta fall diagnostiseras, säger Bo Wikland.