Cinna, 32, nös - fick en stroke

- Efter stroken har jag fått lära mig att leva igen, säger hon.

En kvävd nysning. Ett brustet blodkärl. Och inget kommer någonsin att bli likadant för Cinna Bromander, 32. Sedan tonåren hade hon försörjt sig som musikalartist, skådespelerska och modell och susat runt i Stockholms flärdfulla uteliv.

Cinna var på väg till jobbet när proppen brast.

Ansiktet blev stelt

- Jag gick på Odengatan och plötsligt kände jag hur mitt ansikte stelnade. Men jag gick vidare trots att jag tänkte att det måste vara så här det känns att få en stroke, säger hon.

100 meter bort, på Sveavägen, höll inte hennes ben och hon kunde inte känna sin arm. På en parkbänk sjönk hon ned, och där fick hon hjälp.

Ambulansens sirener skrek när hon kördes till S:t Görans sjukhus. Efter det är hennes minnesbilder färre.

- Det gick inte att prata med henne. Hon var helt okontaktbar. Det var ett av de värsta ögonblicken i mitt läkarliv, säger Bo Höjeberg, neurolog och chef över strokeenheten, och den läkare som tog emot henne.

- Plötsligt hade vi en ung, vacker kvinna som vår patient, hon var dödligt sjuk och riskerade svåra hjärnskador.

Vaknade förlamad

När Cinna vaknade upp på sjukhuset var hennes högra sida förlamad, och Cinna kunde bara säga tre ord.

Förutom

stroken drabbades Cinna av afasi, en följd av hjärnskadan som gör att hon har svårt att tala, skriva och läsa. Mellan 30 och 40 procent av alla strokepatienter får även afasi.

- Jag skriver som en kratta och läsa kan jag inte överhuvudtaget längre. Men jag ska gå en kurs för afatiker och hoppas lära mig igen.

Orden kommer stötvis när hon talar och Cinna blir lätt trött.

-Det som svider är att jag kanske aldrig blir helt återställd, säger hon.

På scen med Shirley

Cinna har gjort stora framsteg, men hon har fortfarande långt kvar.

En av de största framgångarna var när bästisen Shirley Clamp övertalade henne att stå på scen igen, elva veckor efter stroken. Tillsammans sjöng och dansade de i Saltsjöbadens kyrka.

-Jag var hemskt nervös. Men jag kände mig nöjd och lycklig efteråt.

Nuförtiden ser Cinna på livet som om det givit henne en andra chans, och hon är glad över att faktiskt vara vid liv.

Om två veckor har det gått ett år sedan hon blev sjuk. Då ska hon ha stor fest - ett överlevnadsparty.