Norge har gjort det.

Finland likaså.

I båda våra grannländer finns det numera en speciell läskskatt, som gör att kostnaden för en flaska har ökat med 15-20 procent.

Resultatet? Konsumtionen har minskat med ungefär samma procentsumma.

Fyrdubblad ökning

I Sverige finns det ännu inga planer på någon sådan skatt, trots att vi mellan åren 1960 och 2006 mer än fyrdubblade vår konsumtion av läsk. I början av 1960-talet drack svenskarna tjugo liter läsk per person och år. År 2006 drack vi nittio liter.

Ulrik Lindgren, som är politiskt sakkunnig för folkhälsominister Maria Larsson (KD), säger till Dagens Nyheter att det ger för litet hälsoresultat i förhållande till de administrativa kostnaderna.

– Regeringen vill inte heller ge sig in i sådana här dellösningar, säger Ulrik Lindgren.

USA kräver skatt

Istället kan det bli det stora landet i väst som hinner före oss med en läskskatt. Nu vill sju ledande amerikanska forskare – med näringsprofessor Walter Willett vid Harvard i spetsen – att samma skatt ska införas i USA. I en rapport i medicintidskriften The New England Journal of Medicine skriver forskarna att det skulle leda till viktminskning och lägre risk för sjukdom i alla åldersgrupper.

– Det skulle vara intressant om det testades här i Sverige. Det skulle kunna hjälpa till att förebygga fetma och viktproblem, inte minst bland barn, säger Näringsfysiologen Ingrid Larsson, som arbetar med överviktiga barn och vuxna vid obesitasmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till Dagens Nyheter.

En läsk per dag

Att läsk med tillsatt socker ökar risken för övervikt, diabetes och hjärtkärlsjukdom visar flera tunga vetenskapliga studier. För varje extra läsk som ett barn dricker per dag ökar risken på sikt att bli fet med 60 procent.

– Alla fakta finns där. Men vilken politiker vill införa skatt på något som många uppfattar som en guldkant på tillvaron, säger Ingrid Larsson till DN.