Vivica Anell, dietist som driver företaget Mat&Motion:

Ät regelbundet. Detta gäller inte bara den som vill gå ner i vikt utan också för den som vill gå upp i vikt. Oavsett om du känner hunger eller inte är det A och O att du ändå inte hoppar över målen.

Ät minst tre mellanmål om dagen. Till skillnad mot den som vill gå ner i vikt bör den som vill gå upp i vikt äta ett kvällsmål före sänggåendet.

Tycker du att det är svårt att äta så många gånger om dagen kan ett mellanmål med fördel bestå av en energikaka.

Ät energität kost. Välj standardmjölk istället för lättmjölk. Se till att du får i dig omättade fetter som finns i bland annat nötter, frön, olja och fet fisk. Välj exempelvis bröd med nötter eller frön, ät müsli till filen och strö nötter över salladen.

Balansen mellan kolhydrater, fett och protein är viktig. En underviktig bör äta som en idrottsman för att få i sig rätt näringsmängd. Det innebär att tallriken ska bestå av 2/4 kolhydrater från potatis, ris, pasta eller dylikt, 1/4 protein och 1/4 grönsaker.

Drick inte läsk – satsa i stället på mjölk eller juice.

Bim Åkers, dietist på Primadietisten:

Planera dina måltider. För de flesta människor är det lagom att äta något var tredje timme.

Hoppa aldrig över måltider. Ät frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål varje dag, även om du inte känner dig hungrig. Kanske det kan vara en god idé att ställa en klocka att ringa vid nästa tidpunkt för måltid? Återinför Skalmans ”mat-och-sovklocka”!

Undvik lätt- och lightprodukter. Välj mer kaloririka livsmedel och använd standardprodukter av mjölk- och mejeriprodukter.

Tillsätt extra fett i matlagningen. Genom att använda matlagningsfett med hög andel omättat fett, t ex oljor eller flytande margarin, når du en bra fettkvalitet i maten. Gör som i södra Europa – ha lite olja i spaghettin, ta en oljedressing till grönsakerna och använd avokado som smörgåspålägg. Ett bra sätt att öka energiintaget är också att äta nötter, mandel och solrosfrön som snacks och godis.

Låt drycken öka energiinnehållet i maten. Mjölk, juice, frukt- och bärsoppor är exempel på drycker som gärna får vara med både till huvud- och mellanmålen. Drick mellan måltiderna och inte för mycket till måltiden. Drycken kan annars "ta plats" där mer energirik mat ska vara.

Josefine Jonasson, dietist vid Karolinska universitetssjukhusets överviktsenhet samt i Viktklubb.se:

Kostråden för underviktiga är egentligen desamma som till överviktiga – ät regelbundet. Skillnaden är att underviktiga ska försöka äta större portioner, fler mellanmål och energitätare kost.

Ät inte choklad och godis i stora lass för att gå upp i vikt. Godsaker innehåller dels en stor mängd socker, dels mättat fett som ökar blodfetterna i kroppen. Bra energikällor är i stället nötter, mandel och frön som du med fördel kan strö på gröten eller filen. Stek maten i olja eller blanda olja i salladen som dressing. Mackor med ost och/eller avokado som pålägg är också en bra energikälla.

Du behöver inte tänka på att alltid välja det fetaste. Det viktiga är att du koncentrerar dig på helheten i kosten och inte på detaljerna – att du har rätt balans. Som underviktig ska du tänka på att inte bara äta produkter med hög fetthalt. Det är minst lika viktigt att du får i dig både kolhydrater och protein. Regeln för en underviktig är att hälften av en portion ska bestå av kolhydrater från potatis, ris, pasta eller liknande och den andra hälften ska vara jämnt fördelad mellan protein och grönsaker.

Viktuppgång tar tid. Vid undervikt, precis som vid övervikt, behöver vi skapa nya vanor och ändra vårt beteende.

Planering är många gånger nyckeln till framgång.

Vissa saker får vi acceptera; vi ser olika ut. Vissa är lite rundare, andra är lite smalare.

Om ditt BMI ligger mellan 18,5 och 25 ligger du inom normalgränsen. Ligger ditt BMI på 18 så är detta inte livshotande, det finns utrymme för vissa individuella avvikelser – däremot börjar det bli farligt om ditt BMI understiger 17.

Om du börjar rasa i vikt utan en naturlig anledning, till exempel att du börjat motionera eller lagt om din kost – se det då som en varningsklocka att din hälsa kan vara i fara. Uppsök läkare och kontrollera vad din viktminskning kan bero på.

Fetma inte alltid farligt Hård bantning kan förkorta livet

Läkemedelsverket varnar för bantningsmedel Effekterna osäkra – medlet anmält

”Supersize me” – ett forskningsprojekt Snabbmatens effekter testas i Linköping