ÅSIKT

Med mamma i rampljuset

Anna Andersson om ”Bright lights” med Carrie Fisher och Debbie Reynolds

Carrie Fisher med mamma Debbie Reynolds i ett ­tidigt sångnummer.
Foto: HBO
Carrie Fisher med mamma Debbie Reynolds i ett ­tidigt sångnummer.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

TV Just när vi trodde att vi kunde andas ut gjorde 2016 ett sista svep och tog med sig två kändisar till in i döden: Carrie Fisher och Debbie Reynolds. Fisher, dotter till Reynolds (och Eddie Fisher), dog den 27 december och Reynolds dagen därpå.

HBO valde då att tidigarelägga premiären av Bright lights: starring Carrie Fisher and Debbie Reynolds, och det var bra gjort. Det är en fin dokumentär om två kvinnors vardag i en väldigt icke-vardaglig värld.

Debbie Reynolds var det gamla Hollywood – musikaler, The Rat Pack, bli brädad av Elizabeth Taylor – och fortfarande efter 80 uppträdde hon i full galatoalett. ”Klänningen väger mer än mamma”, kommenterar Fisher när en paljetterad Reynolds får hjälp upp på scenen.

Fisher föddes in i detta Hollywoodliv och ingen sticker under stol med att mamma Debbie tidigt försökte knuffa in henne i showbiz. ”Min revolt var att inte bli nattklubbsångerska”, säger Fisher. Reynolds var dock ingen galen kändismamma; mitt bland glamour och paparazzis är det tydligt att hon älskade sina barn mycket – kanske hon helt enkelt önskade dem tillgång till samma värld som skänkt henne själv så mycket glädje?

Givet Fishers salta kommentarer om saken är det inte utan ironi att hon sen som 21-åring slungades med katapult in i ett eget superkändisskap, efter den ikoniska rollen som prinsessan Leia i Stjärnornas krig.

Ingen kan säga att Reynolds och Fisher levde vanliga liv. Men filmen om dem gör dem mänskliga – med lite extra glitter.