ÅSIKT

Julafton för vetgiriga

KULTUR

Klapptips från Aftonbladets kritiker: Här är årets bästa fackböcker. Från jord och odling, till sex droger och rock’n’roll.

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

TORSTEN KÄLVEMARK

RELIGION Det är snart 500 år sedan Luther spikade upp sina teser, signalen till en religiös revolution i Europa. I Sverige bestämde en diktatorisk kung att landet skulle byta tro. Kloster och andra kulturhärdar stängdes, fromhetsyttringar förbjöds och kyrklig egendom konfiskerades. Hur reformationen upplevdes ur de breda folklagrens perspektiv beskriver flera författare i boken Doften av rykande vekar – Reformationen ur folkets perspektiv (red, Fredrik Heiding & Magnus Nyman, Artos), som ger ett nytt perspektiv på en brytningstid i svensk historia.

ESSÄ När humanismen hotas av både högerpopulism och marknadsfundamentalism är det dags att återvända till källorna. Nina Burtons Gutenberggalaxens ­nova: En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution (Albert Bonniers förlag) går fem sekler bakåt i tiden och låter oss se världen speglad genom den store humanisten Erasmus av Rotterdam (1466–1536). Han står mitt i samtidens idéströmningar samtidigt som han lyfter fram det antika arvets betydelse. Erasmus var en frilansande tänkare som i den tryckta bokens nya tidsålder envist stod för besinning och vidsyn. En man för alla tider.

HISTORIA Den rådande kulturella och militära stormakten har i alla tider haft en förmåga att attrahera okritiska eftersägare. På 30-talet kunde många akademiker bländas av alla tyska Nobelpris och svenska forskares publicering skedde ofta på tyska. Att den ”objektiva” vetenskapen infiltrerades av propaganda och ibland fixerades kring dunkla teorier blundade man för. Det gällde såväl humaniora och naturvetenskap som de estetiska bedömningarna. 1930-talet är inte tillbaka men en okritisk intelligentia finns förvisso också i vår tid. Läs De intellektuellas förräderi? Intellektuellt utbyte mellan Sverige och Tredje riket, Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm (red), Arkiv förlag.

MALIN KRUTMEIJER

SAMHÄLLE I Raskrigaren (Leopard förlag) söker Mattias Gardell svaren på frågan om vilka ideologiska drivkrafter som fick Peter Mangs att dra runt i Malmö och skjuta skarpt, mörda och skada. Han finner dem hos amerikanska högerextrema rörelser som i dag jublar över Donald Trump. Deras ikoner är män vars metod är att agera som solitära raskrigare – såsom Mangs gjorde. Gardell bottnar i djupa kunskaper när han intervjuar Mangs, och resultatet är en hyperintressant och skrämmande bok, där också tragedierna och skräcken i mördarens spår får utrymme.

SAMHÄLLE Journalisten Erika Oldberg möter Gina Ionescu i turbulensen kring det stora EU-migrantlägret på Sorgenfri i Malmö. De finner varandra, och av deras många samtal och Oldbergs research har blivit Jag är Gina (Leopard förlag) en fin, medryckande kombination av biografi och drivet samhällsreportage. Vi lär känna Gina, som är rumänsk rom och blev en centralfigur bland dem som kämpade för att lägret skulle få stå kvar. Det fick det inte, men att romer stod upp för sin sak var unikt.

SAMHÄLLE Anna Sundberg var ung när hon 1994 mötte gud. Det blev upptakten till flera år ­inom den militanta islamismen. Hon gifte sig med en känd jihadist, fick barn och flyttade runt i Europa och Mellanöstern innan hon lämnade rörelsen. Om detta berättar hon modigt och uppriktigt i Älskade terrorist (Norstedts), inramat av faktaavsnitt sammanställda av Jesper Huor. Fängslande, provocerande och omskakande läsning.

OLLE SVENNING

POLITISK HISTORIA ”Socialism eller barbari”, så formulerade sig Rosa Luxemburg. Barbariet kan vi iaktta varje dag men socialismen: hur ska den segra och hur ska den gestaltas? Luxemburg valde den revolutionära vägen och hon ville förena socialism med demokrati och humanism. Nina Björk är trogen Luxemburg i Drömmen om det röda (W & W) och föreläser pedagogiskt om marxismen. Samtidigt framträder Luxemburg med hela sin komplexa personlighet: kulturaristokraten, den självständiga älskarinnan och den kompromisslösa romantikern. Hon som sin marxistiska övertygelse till trots drömde om det röda.

SAMHÄLLE Två år efter krigsslutet borde allting vara möjligt. I 1947 (Natur & kultur) smular Elisabeth Åsbrink sönder den förhoppningen. Rasismen och antisemitismen överlevde och Åsbrink väljer Billie Holidays och sin egen släkts öden som exempel. Hon visar hur fascismen överlevde medan kampen för att juridiskt bekämpa folkmord länge betvingades. I Mellanöstern formas de konflikter som i dag hotar varje försök till fred. Elegant och med skönlitterärt språk binder Åsbrink samman det anonyma året 1947 med vår egen tid och med sin egen släkts ofta förfärande villkor.

SAMHÄLLE I Vad är populism (Daidalos) analyserar Jan-Werner Müller, en av vår tids främsta samtidshistoriker, populismen och gör det utan moralism och befriad från liberal självömkan. Populismen är en reaktion på demokratins kris och den globala kapitalismens destruktiva och förödande verkningar. Populistiska ledares falska svar är att om bara folket förenas för att exkludera eliten, så kommer befrielsen. Folket skrivs i singularis och utesluter alla avvikande. Ideologin är totalitär, ofta rasistisk. Müllers försiktiga recept är att visa att demokratin är mer än ett tunt bihang till nyliberalismen.

CARSTEN PALMÆR

SAMHÄLLE Att i årets mörkaste och suraste tid tända ljus, äta för mycket fet mat och sova som björnar är nordbors lust. Om du inte redan förra året gav bort Karin Bojs bok om vårt ursprung, Min europeiska familj i julklapp så har den kommit i en ny billigare upplaga. Annars finns årets uppföljare Svenskarna och deras fäder (skriven tillsammans med släktforskaren Peter Sjölund, Albert Bonniers förlag) i bokhandeln. Perfekt läsning i sängen i sällskap med en skinksmörgås under de röda dagar vi kan känna oss blåsta på i år.

FOLKLORE Vad vet du, läsare, om mulongar, mossugglor, illdöingar, hedningahål, gastkringlor och fegljus? Antagligen lika mycket som om lyktgubbar, skälvrängare, ljuvlingar, bytingar, kyrkogrimmar och backskrattar. Nu har Ersatz förlag gett ut Louise Hagbergs folkloristiska mästerverk När döden gästar i pocket. Det är en underbar bok, makaber och gripande, 669 sidor sedvänjor, övertro och besvärjelser som blir till handfast kollektiv poesi. Och nu får du också äntligen veta varför det är så farligt att komma för tidigt till julottan.

REPORTAGE För hundra år sedan var julafton den enda kvällen på året som den svenske torparen fick äta sig mätt på något näringsrikare än sill och potatis. I dag svälter en tiondel av jordens befolkning. Det går inte att gå förbi Hunger (Natur & kultur, övers. Annakarin Thorburn), Martin Caparrós 750 sidor långa reportage om hur världen ser ut, varför den gör det och varför det är absurt och onödigt. Om hur den globaliserade marknaden – utan ond vilja, men till följd av sin egen logik – driver på den globaliserade svälten.

GÖRAN GREIDER

TRÄDGÅRD Utan jord går ingenting. Och Trädgårdsboken om jord (Bokförlaget Langenskiöld) heter årets viktigaste trädgårdsbok. Tjock och tung som lerjord rymmer den allt en människa bör veta om jord. En redaktör, Anne Langenskiöld Folke, och fyra författare driver sin tes: Odla inte växter, odla jorden. Efter två månader hade jag bara läst halva boken: Lästa sidor liksom återuppstår! Man gräver sig nyfiket genom den, som ett barn som hoppas nå Kina.

BIOGRAFI/EKONOMI Vänsterentreprenören Johan Ehrenbergs Falska minnen (bokförlaget ETC) är en osannolik kombination av självbiografi och faktagranskning av svensk ekonomi, kapitalism och femtio års vänsterhistoria. Ehrenbergs fria litterära stil, igenkännbar från hans reportage, gör läsningen till en njutning.

BIOGRAFI/HISTORIA 1800-talet är i dag nästan föraktat. Imperialismen slog sönder urbefolkningars världar, européer blev världens herrar. Själv har jag alltid hyst en kärlek till detta sekel – för det var också då som Darwin seglade runt jorden och Thoreau fann en ny naturkänsla vid Walden. Preussaren Alexander von Humboldt var en radikal upplysningsman med djupa romantiska stråk. Han var vän med Goethe, Simon Bolivar och Thomas Jefferson. Han kartlade Sydamerikas och Rysslands natur, inspirerade Darwin och beredde väg för vår tids ekologiska tänkande. Numera är han rätt bortglömd, men hade en gång samma vetenskapliga ikonstatus som Einsteins på 1900-talet. Andrea Wulfs Vetenskapens bortglömde hjälte (Leopard) ger mig ibland samma äventyrskänsla som en Jules Verne-roman.

MATTIAS SVENSSON

EKONOMI Har ett land höjts till skyarna i internationella medier för reformer och god ekonomisk utveckling? Ta pengarna och stick! Allt som hajpas faller så småningom. Leta efter ett oansenligt land som inte lånar i snabb takt, har god befolkningstillväxt och inte fel sorts miljardärer, som blivit rika genom politiska kontakter. I The rise and fall of nations (Allen Lane) ger investeraren Ruchir Sharma sina tips för god avkastning under de närmaste fem åren. Det är den nyktraste, livligaste och mest intressanta samhällsanalys jag läst i år.

EKONOMI Västvärldens centralbanker öser ut krediter. Det berikar landets miljardärer, men effekterna på ekonomin tycks utebli. Men tänk om krediterna orsakar enorma prisökningar för hushåll i tillväxtmarknader som Indien, Kina och Ryssland? Tänk om krediterna är försök att via inflation smita undan betalningen för allt de lånat till oss? Tänk om det är därför sådana länder blir alltmer militärt aggressiva? Philippa Malmgrens Signals – the breakdown of the social contract and the rise of geopolitics (Grosvenor House Publishing Limite) kom redan förra året, men det som då verkade överdrivet och spekulativt är dessvärre mer i fas i dag.

SAMHÄLLE Låt oss för allt i världen inte tappa känslan för vad som gör oss till människor; nyfikenheten, experimenterandet, njutningslystnaden. Sällan har de kombinerats så behagfullt som i Sex, droger och rock’n’roll (Fri tanke), Zoe Cormiers populärvetenskapliga dragning om att nöjen som sex, musik och droger också kan vara viktiga, och bland annat ligger bakom vetenskapens kartläggning av hjärnan. En dos intelligens, tolerans och tillförsikt i en värld dominerad av nostalgiska reaktionärer och världsförbättrande Gabriel Wikström-puritaner.

ÅSA LINDERBORG

SAMHÄLLE Göran Therborn, professor i Cambridge, är en av världens mest inflytelserika sociologer. Vid 75 års ålder slår han till med Ojämlikhet dödar (Arkiv) om det som allting just nu kokar ner till: ojämlikheten som en livsprocess. Om man är i London och åker österut med tunnelbanelinjen Jubilee line förkortas medellivslängden med ett halvår för varje hållplats. Den som irriterar sig över att folk är ”missnöjda” måste läsa den här boken. Den har inte en bild så långt ögat når, men kan med fördel läsas ihop med Liv Strömquists tecknade Uppgång & fall (Galago).

NARKOTIKAPOLITIK Få områden är så immuna för forskning och framsteg, som narkotikapolitiken. Folk dör som flugor – av substanserna, av kartellerna, av den statliga repressionen – men politiken får inte ifrågasättas. I det sällsynt välskrivna reportaget Att tysta skriket (Massolit förlag) tar den brittiska journalisten Johann Hari med läsaren på en resa förr och nu, från Billie Holiday till drottning Silvia. Det är så bra så jag nästan svimmar. Man behöver inte öppna venerna för att man öppnar ögonen.

POLITISK HISTORIA Rosa Luxemburg mördades i Berlin 1918. I Nina Björks essä Drömmen om det röda (W & W) får hennes liv liv igen. Jag blir varm i hjärtat över att Björk tar sig an denna självständiga marxist och aktivist som var lika kritisk mot kapitalismen som mot socialdemokratin och Lenin. Jag håller inte med Björk om allt – desto roligare läsning! – men sidorna om klass är det smartaste jag läst i det ämnet.

SANDRA SVENSSON