ÅSIKT

Fragment till nationen

MAJA LUNDGREN gör några iakttagelser i snömosets rike

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Svenska är modersmål. Det andra är hemspråk.

”Svenska normer” är att inte mörda, ljuga, o.s.v o.s.v.

Vi säger inte ”svennehora”. Här förväntas en flicka ha gjort sig av med oskulden före äktenskapet.

Den svenska folkaktien. Jordens klipp för alla blev en flopp. Det är orättvist, men det finns ett saktmod i Sverige, en strävsamhet? egentligen var det nog ingen som vågade hoppas så mycket på det där.

I dessa tider brukar man höra svenskarna säga: ”Tänk, här sitter vi och äter julskinka, medan budskapet går förlorat”. Det är en besvärjelse. Förlåt oss för att vi är så rika, så att vi får fortsätta att vara rika, betyder det.

Alla som har en chans att vara konsumister är konsumister.

Inverterad yrkesstolthet: ”Jag är egentligen för god för det här skitjobbet”. Arbetsglädjen är den tredje samhällsbärande lögnen (de två första är kärleken och politiken).

Medelklassen i Sverige är enorm. Överklassen må vara rikare eller finare, men medelklassen är störst.

Dagisfröknar och sjuksystrar hoppar av offentliga sektorn. En del kommer tillbaks som bumeranger via bemanningsföretagen, och får på så vis upp sina löner. Lite dåligt samvete har de nog, eftersom många kvinnor skäms.

Ams vill skrämma upp slöfockarna, sätta dit svartjobbarna, och sätta p för dem som finansierar konstnärlig och annan olönsam verksamhet med a-kassa (=många). Räfst och rättarting. En svensk (möjligen amerikanskinfluerad) kombination av flum och förödmjukelse sägs förekomma i de aktiviteter och program som de arbetslösa måste delta i: sitta i ring och sjunga Mors lilla Olle, och tänka att skogen är arbetsmarknaden? Det finns sadister och Prusseluskor som njuter av att vara myndighet, och njuter av föreställningen att ta snyltare i örat. De måste fockas från aktiveringsprogram av den här typen. Utan

a-kassa.

200 000 tjänster inom främst skola, vård och IT-bransch måste tillsättas de närmaste åren, sägs det – 200 000! Det är något visst med den nuffran. Allt hänger tydligen på att de med hemspråk rycker in. Andra generationens nånting. En poäng kunde vara att satsa mindre på hemspråk, och mer på extra svenska. Trots alla snygga motiveringar tycks hemspråk vara frågan om en (i bästa fall välvillig och godhjärtad, i sämsta fall skenhelig) form av segregering.

Utbrändhet tycks vara många saker: det kan vara en IT-karriärist som klappar ihop efter att ha jobbat dygnet runt en längre tid. Det kan vara utslitenhet, värk i nacke, rygg och leder, i kombination med stress och brist på inflytande. Det kan vara depression. En kvinna som inte orkar dubbelarbeta längre. Det kan vara någon som har flera jobb, och dessutom en mängd fritidsaktiviteter. Eller en lärare som hatar sina bråkiga elever, och bara hatar en enda sak mer än eleverna: lärarrummet. Kvinnliga chefer på mellannivå sägs vara ganska vanliga bland dem som blir sjukskrivna för utbrändhet.

Ibland kan det förstås vara fejk, eller hypokondri.

”Vi kommer att kämpa för att alla som har arbetsförmåga och viljan också ska ses som en resurs som tas till vara”, skrev Ingela Thalén, Bosse Ringholm, Mona Sahlin och Lars Engqvist i somras, i en artikel där de aviserade ett reformpaket mot utbrändhet. De blev hårt åtgångna på flera ledarsidor, eftersom hela artikeln var skriven i samma stil. Genren kallas snömos.

Rättframhet är annars rätt uppskattat. Det beror på att det tydligt uttalade är enklare att bemöta, och alltså mer demokratiskt. Det är svårare att kritisera det som står mellan raderna.

I den här texten framkom det att de fyra förväntade sig att finna en del arbetsovilliga – hypokondriker och lata – bland de utbrända. Ja men säg det då – det förolämpar ju inte dem som verkligen är utbrända. Likadant med Ams – de borde säga att de vill komma åt missbruket av a-kassan, och definiera vad de anser vara ett missbruk. Först då kan man börja diskutera. Ska man ha rätt att kräva halvtid, och stämpla upp till heltid, trots att man kan få ett heltidsjobb? Det är en samhällsfråga.