ÅSIKT

Gormander testar nyårets bästa viner

1 av 2
Billigt och gott. Gormander ger oss nyttiga vintips.
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Man behöver inte dricka dyrt till nyår. Kravet från läsarna på kompetent vägledning växer hela tiden. Alla mina vänner snackar om att dom har hittat ett nytt fyndvin för drygt sexti kronor.

Ibland är det strävt och ibland lite strävare. Urk! Efter en panna känner man i alla fall ingenting. Det där är mest skryt. Titta, jag har råd. Jag är nån. Det är vad dom vill ha sagt.

Sånt ska man behöva lyssna till. Men varför betala 63 kronor för ett vin när man kan få ett lika bra för 49?

Totalt bra, sa testpanelen efter att ha druckit Parador.

Mild fruktsyra med bärig smak, var omdömet. Den svaga smaken av malkulor kan man lätt få bort genom att tillsätta några matskedar socker.

De flesta billiga viner är alls inte så tokiga. Risken att bli sjuk är också överdriven. De flesta tillverkare undviker numera att tillsätta glykol och genom sträng kontroll har man också lyckats få bort andra tillsatser som K-sprit, fönsterputsmedel och låsolja.

Fläckvis minnesförlust får man räkna med, men Kajsa Snygg, från tidningen Allt om Smak, tyckte att det är dags att göra upp med den svenska vinkulturen. Efter en papp Señor Tinto med lingonsmak (46 kronor) höll hon ett lidelsefullt anförande.

Sverige är rena katastrofen, sa hon. För det första kan man ha med sig en minneslapp med sitt eget telefonnummer, namnet på chefen och adressen till jobbet. För det andra kan ett alltför utvecklat minne vara direkt plågsamt för ett folk.

Belgarna minns till exempel inte ett dyft av vad deras kung Leopold gjorde i Kongo. Troféerna är borta, några miljoner avhuggna händer är för länge sen dumpade och med ett par kartonger Åkesson Terra dell"Oro Rosso (45 kronor) är vem som helst beredd att fara till Bryssel.

Testpanelen, som bestod av fem erfarna drinkare, höll med fullständigt. Med ett alltför utvecklat minne kraschar moralen liksom turistindustrin. Vem vill åka till Italien och behöva lyssna till en massa självplågerier om hur dom hällde ut senapsgas över Abessinien?

Arne Winberg, från lantbrukarnas tidning Allt om Svin, framhöll Danmark som föregångsland. Danska hjärnkirurger kan nämligen bevisa att majoriteten av danskarna saknar vitala hjärnfunktioner, vilket har varit till stor socialpsykologisk fördel eftersom praktiskt taget alla äldre danskar anser sig ha varit med i motståndsrörelsen under kriget.

Utvecklingen har för länge sen sprungit förbi slottsherren som går ner i sin dammiga vinkällare där de flesta flaskorna har förvandlats till vinäger.

Som exempel framhölls Opus One 96 (965 kronor). Det har en komplex, harmonisk och koncentrerat fruktig smak med inslag av rostat ekfat och svarta vinbär samt en liten ton av mörk choklad. Megagott. Visst. Men samma effekt kan man faktiskt få om man köper ett pappvin, Monsieur Rouge, för 46 kronor. Det är bara att blanda i lite svart vinbärssaft och käka en chokladbit till.

Flera i testpanelen menade att man måste ha tålamod och energi. Den första pannan kan ibland upplevas som Skyskrapan brinner för levern. Kajsa Snygg tyckte för sin del att det mest liknade känslan av en masskrock på en motorväg. Så var det till exempel med det tyska vinet Barbarossa auslese, inköpt på färjan till Sassnitz för 17 kronor.

De billiga vinerna har en rent associativ förmåga. Sålunda är Lambruscini Dolce för 39 kronor ett rent fynd. Smaken av fotogen för med sig breda underströmmar av ett kollektivt och bondskt förflutet med fotogenlampor i fönstren, lagård och otvättade kalsonger. Sälta och sötma samtidigt. Panelen tyckte dock att den saknade något, möjligen var det en svag nyans av fotsvett, för vinet kom bäst till sin rätt silat genom en strumpa.

Bli en vinnare på nyårsfesten. Sila vinet genom en raggsocka vid dekanteringen men gör det helst innan gästerna kommer. Räkna inte med att alla är vinkännare.

Doktor Gormander