ÅSIKT

två händer, två armar, ett knä, en famn

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: CATO LEIN

Rörelsen med handen mot munnen

Instängd viskning,

eller tal eller skrik

Hur jag ser ut

Döljer mig

Så här kan jag inte se ut,

syns jag

Samhället organiserat så att vi aldrig valt fritt

Blöjor behöver bytas

Kläder behöver knäppas

Golv behöver torkas

Tar för givet att vi finns här

Snart ska allt bli bättre

Tystnaden påbjuden,

eller självpåtagen

Anpassa sig

Det har aldrig varit en slump hur samhället byggts

I den här konstruktionen får andra högre lön,

för att vi får så låg

Tacka oss

Röran att vara kvinna,

kommunalanställd heltidsarbetande skiftgående

tröstande städande lyssnande

lågavlönad deltidsarbetande landstingsanställd

vårdande undervisande matande

Jag har två armar, två händer, ett knä, en famn

Orkar orkar inte orkar orkar

Kinkelane ole koff dole doff

Omorganisationer

Nu snart bättre

Binke bane kinkelane koff

Omprioriteringar

Ska bli bättre snart

Väntar länge och längre tid och ännu längre

Nu snart,

Ropen skallade då skulle allt finnas åt alla

Minns inte längre att vi kollektivt begärde

Hör igen att arbetet av någon biologisk ordning,

och lämplighet

Åh, denna frihet att ta hand om

Ska inte ge upp

Jag vill,

hörs jag

Tar bort handen från munnen

Måste bli bättre,

NU