Aftonbladet
Dagens namn: Jon, Jonna
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

DU ÄR BÅDE GIFT OCH MOTGIFT

    Enkel, sensuell och passionerad - se där de tre nyckelbegreppen för "pantun", den muntligt traderade och anonyma malajiska folkpoesi som nu presenteras för svenska läsare med en utsökt liten tvåspråkig urvalsvolym, i översättning och med ett föredömligt kortfattat och informativt förord av Staffan Backlund.

Backlund vet att berätta att denna för mig - och, antar jag, de flesta andra svenska läsare - helt okända och syrligt konkreta folkdiktning för halvtannat sekel sedan faktiskt hade en mycket kort tid av berömmelse här i Europa, då genom Victor Hugos försorg, men det snabbt övergående modet byggde på en rad missförstånd vad gäller både versmått och tonläge.

När radio och tv trängde in i den bykultur där pantuntraditionen funnits i snart ett årtusende - det är inte förrän på 1500-talet den uppträder i nedskriven form - hotades denna diktning av utplåning, men har enligt Backlund fått en renässans, där man till och med infört pantuntävlingar i tv.

Det ska inte heller finnas någon skillnad mellan vardagligt talspråk och pantun, alla dikter är därför var mans egendom. Man kan till och med byta dikter, köpa och sälja lyckade fraser eller kollektivt improvisera på kända teman.

Pantun-poesins suggestivitet emanerar dels från den formella enkelheten, som gör den lätt att memorera, dels från den motiviska koncentrationen: det gäller att säga en sak och göra det med så små medel som möjligt.

 

    Diktens förmåga att alstra känslomässig dramatik, skriver Backlund i förordet, hänger på samspelet mellan de två, ABAB-rimmade, radparen. Första paret ut kallas "pembayang" som kommer från ordet "bayang", som betyder både "skugga" och "spegel". Det andra paret kallas "maksud" och ska uttrycka meningen, känsloläget eller påståendet om tingens ordning.

En teknisk beskrivning av Pantun skulle se ut ungefär så här: antalet stavelser i varje rad varierar mellan 7 och 12, men de formella reglerna är mycket flexibla, så de flesta dikter bryter mot någon av reglerna. Inom ramen för de fyra radernas rimflätning är inrim och assonanser inte bara tillåtna utan också uppskattade, eftersom de bildar brottytor som gör det lättare för åhörarens fantasi att få fäste, som i jazzimprovisationer:

"Fatet är inte sprucket (Pinggan tak retak)

riset är inte kallt. (Nasi tak dingin)

Du hoppas inget (Engau tak hendak)

jag önskar ingenting alls. (Kami tak ingin)"

 

    Urvalets första dikt är, som sig bör, ett tydligt demonstrationsexempel på denna raffinerade enkelhetens strategi, där första radens fråga bildar en melodislinga som utgör den sista radens underliggande figur:

"Var kommer duvorna ifrån?

Från träsken flyger de till fälten.

Var kommer kärleken ifrån?

Från ögat flyger den till hjärtat."

 

Det vore synd och skam om denna Staffan Backlunds - och det envist kvalitetspassionerade förlaget Ellerströms - kärleksgärning skulle bli en angelägenhet för ett fåtal, för detta är en omedelbart begriplig folkdiktning, fjärran allt vad tomma språkspel heter.

Så låt mig avsluta med min absoluta favorit-pantun, som är, i stenhård konkurrens, den catulliskt fränt och kantigt sorgmodiga "svalor flyger ...", där passionens vånda och extas sammansmälter i ett uttryck, som eld i is :

"Svalor flyger över kullarna,

där borta börjar skogen.

Min kärlek gör så ont och du

är både gift och motgift."

Ragnar Strömberg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet