Aftonbladet
Dagens namn: Jon, Jonna
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Det görs film utanför USA

Stefan Jarl om Guldbaggejuryns fiasko

Foto: BJÖRN ELGSTRAND

    När ett nytt filmavtal slöts häromåret fick vi också nya regler för Guldbaggejuryn. Juryn utses nu av filmbranschen: Sveriges biografägarförbund, Sveriges Filmuthyrareförening, Föreningen Sveriges Filmproducenter, Teaterförbundet, Sveriges Dramatikerförbund, med flera yrkesföreningar. Tanken med nyordningen var väl att förbättra kvaliteten genom att flytta besluten närmare yrkesfolket.

När man nu tar del av denna jurys nomineringsarbete finns det, precis som alla tidigare år, mycket att höja på ögonbrynen inför och det är väl egentligen inte så mycket att förvånas över, men när jag läser nomineringarna till Årets bästa utländska film blir jag rent förbannad!

Där har nominerats tre amerikanska filmer: American Beauty, Boys don"t cry och Magnolia. Okey, det är väl inget fel på dessa filmer, det är till och med möjligt att detta är årets tre bästa amerikanska filmer. Men det är ta mig fan inte årets tre bästa utländska filmer.

 

Går inte Guldbaggejuryns medlemmar på bio? Eller går man bara och ser amerikanska filmer? Visserligen dominerar den amerikanska filmen till 85 procent våra biografer men det finns också filmer som görs utanför USA. Det ironiska är att just år 2000 hade så otroligt många bra filmer, som inte var amerikanska, premiär på den svenska repertoaren, inte minst europeiska. Men också från övriga världen. Och just detta år nomineras tre amerikanska!

Jag kan lätt nämna ett dussintal filmer som bjuder dessa filmer inte bara motstånd utan som också överträffar dem. Och som dessutom funnit sin publik! Ta bara den spanska Ensamma hjärtan av Benito Zambrano med sina fantastiska kvinnoskildringar. Eller det kinesiska eposet Vikarien av Zhang Yimou. Varför inte Tim Roths regidebut The War Zone eller de båda franska filmerna: Bruno Dumonts magiska och förbryllande Mänsklighet och Taverniers sociala drama Allt börjar i dag. Eller de två Cannes-vinnarna: de belgiska bröderna Dardennes gripande kvinnoporträtt Rosetta och Lars von Triers Dancing in the Dark! Från Frankrike kom också den politiska thrillern Överflödiga människor, från England den lysande Sex Pistols-dokumentären The Filth and the Fury av Julien Temple, från Vietnam När solen står som högst av Tran Anh Hung, från Bosnien Underbara människor av Jasmin Dizdar, från Iran Vinden lär oss av Abbas Kiarostami. Lägg till dessa Robert Guediguians Där hjärtat bor så har jag nämnt några av årets höjdpunkter som i alla fall berikat mitt filmår.

 

Jag sitter i EFA, den europeiska filmakademien, som också delar ut filmpriser till Europas bästa filmer. Jag satt före jul och såg igenom över 40 filmer för att rösta på dem jag tyckte var bäst. Ovanligt många var av utomordentlig kvalitet. Det kusliga är dock att i årets omröstning hade ett nytt kriterium tillkommit: en film skulle inte bara bedömas efter sin kvalitet utan också efter storleken på dess kassarapport.

En bra film är alltså bara bra om den dragit in stora kassor. Denna våg av tilltagande marknadsanpassning har de senaste åren svept över kontinenterna. Är det denna trend som också nu i Sverige ska bestämma vad som är kvalitet? I så fall är det lika bra att döpa om kategorin Bästa utländska film till Bästa amerikanska film! Jag hävdar att den bästa filmen i dag görs utanför USA. Och den visas trots allt på våra vita dukar. Gör om nomineringssystemet! Eller tvinga åtminstone Guldbaggejuryn att gå på bio för att se allt som där visas!

Stefan Jarl, filmregissör



Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet