ÅSIKT

Hur lätt som helst

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Förut kunde man vara rädd för sin dator och mötas av respekt. Man ansågs lite ädlare än andra men i dag är det helt ute. Det är som att säga att man är analfabet eller har någon smittsam sjukdom.

Datorskräck är som en svettig nylonskjorta på skoldansen. Ifall du lider av datorskräck är det hög tid att du talar ut med din dator. Att förstå sin dator är att förstå sig själv.

Det är faktiskt enklare än man tror att tränga in i datorspråket. Tidskriften Human-IT (nr 2-3) tar upp olika vägar genom texten. Man diskuterar hypertextteorier. Inget konstigt med det. Hypertext är som all annan text fast hyper.

Någonstans bortom datorns stilla mummel finns ett budskap, menar Human-IT, och frågan är hur vi ska ställa oss till en diskursanalys som utifrån semiotiska modeller väger upp multisekventialitet, multimodalitet och hypertextualitet.

Frågan är inte helt lätt att besvara. Många debattörer har efterlyst en hypertextlingvistik, men för att komma åtminstone en liten bit på väg behöver man också genomlysa textens accessoarer.

Är du med? Hypertext är karma och det är bara att lyssna till poesin. Var inte rädd. Det finns en värld som är större än du och när du väl befinner dig på någon fjärran, datoriserad strand är det bara att samla in begreppen som vore de snäckskal från den dag Gud skapade världen.

Hur lätt som helst.

Inom datorvärlden använder man ofta begreppet hypertext som ett generiskt substantiv och därmed hamnar man i en ny, IT-baserad narratologi.

Med de multilinjära strukturer som kan iakttas går forskningen från textlingvistik till diskursanalyser. Tidigare låg som bekant intresset huvudsakligen vid en homogenisering av textbegreppet. Texten var koherent och intentionell och alltså knuten till en bestämd avsikt.

Nu finns det forskare som hävdar en annan syn. Mot slutet av 1900-talet visade det sig särskilt vid studier av läroböcker och tidningar att det varken finns någon avsikt, struktur eller sammanhållen målsättning.

Texten flyter så som Herakleitos menade att tillvaron flöt. Det rör sig om mångdimensionella fenomen vilket leder till kontextuella tolkningar.

Om man tidigare ansåg att någon, till exempel en skribent eller en författare av läroböcker, avsände ett meddelande med någon sorts bestämd mening så har forskningen klarlagt att så alls inte är fallet. Avsikt eller mening kan alltmer sällan spåras och vilken nu än avsikten kan vara så myllas den så att säga in och döljs av cybermoln, där mottagaren själv väljer betydelse.

Forskarna är oense ifall hypertexten ska tolkas utopiskt eller dystopiskt och det är i ljuset av denna diskussion forskarna alltså ställer frågan om vi är framme vid en ny IT-baserad narratalogi.

Jaha, tänker man vid läsningen. Var det så enkelt?

De vanligaste hemsidorna och chatten erbjuder dock knappast så många tolkningsmöjligheter som föreslås. En prototypisk, elektronisk hypertext är uppbyggd av noder och länkar, där noderna är textblock som med hjälp av länkarna görs tillgängliga för läsaren.

Efter att ha studerat Human-IT ger jag mig ut på nätet för att chatta. Möjligen är tolkningsmöjligheterna något färre än forskarna erkänner. De flesta på chatten är män och presenterar sig under signaturer som "Fula gubben" eller "Ståfräs."

"Pilska Anna från Säffle" säger på chatten att hon vill skicka sina underkläder till en kostnad av 250 kronor. Silar man hennes erbjudande genom ett HTML-filter är det dock möjligt att gå in i en textintern syn på reception.

Problem uppstår dock vid textanalysen. Förutom ett antal utomordentligt obscena bilder är signaturen "Ståfräs" mycket kortfattad och nöjer sig med en enda mening: "Finns det några kåta tjejer här?"

En klockren multisekventiell fråga eller rentav en multimodalitet? Vi får se vad fors-karna har att komma med nästa gång.

Doktor Gormander