Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Därför bombas Bagdad

    Michel Chossudovsky om hur president Bush säkrar försvarsindustrin på Wall Street
USA bombar Bagdad   USA bombar Bagdad Foto: AP

Redan den 15 februari beskrev företagsanalytiker en förestående "härdsmälta" på den amerikanska aktiebörsen: Högteknologiaktiernas kurs måste oundvikligen "korrigeras" nedåt. Också försvarsindustrin kunde drabbas om den nya Bush-administrationen skulle begränsa militärutgifterna, varnade finanstidningarna.

Försvarsindustrin hade veckovis bedrivit påtryckningar på den nya regeringen. Tisdagen den 13 februari lovade slutligen president Bush att öka försvarsutgifterna. Enligt New York Times sa Bush att han ville investera i ny teknologi och nya vapensystem.

Bush gav besked till Pentagon om ett bidrag på 2,6 miljarder dollar, som stöd åt forskning och utveckling av nya vapen.

Ett par dagar senare bombades Bagdad av USA:s militärflyg. Attackerna var signaler från Bush till Wall Street. Han bekräftade löftet att förstärka och återuppliva det nationella försvaret. Beskedet innebar att Lockheed Martins aktiekurs steg, trots att Nasdaq-börsen rasade.

Bush-administrationen hade i praktiken godkänt beställningar av F 22, ett högteknologiskt stridsplan. Kostnaderna beräknas till 60 miljarder dollar. Den nye försvarsministern Donald Rumsfeld arbetade tidigare för Lockheed Martin. Företagsledningen var i förväg övertygad om att Rumsfeld skulle förespråka det avancerade F 22-systemet.

 

Budskapet till finansmarknaden var fullkomligt klart. Medan börsvärdet sjönk dramatiskt inom den civila högteknologin, förblev försvarsindustrin säker. De fem stora vapenindustrierna - Boeing, General Dynamics, Lockheed Martin, Nortrop-Grumman och Taytheon - ska, av börsplacerare och sparare, ses som lovande och trygga placeringar.

Wall Streets nya budskap lyder: Vapenindustrin är en säker tillflyktsort, skyddad från dot-comindustrins sönderfall.

Den underliggande formeln i president Bushs försvarsbudget är att ökningen av den är "bra för näringslivet". Det är inte förvånande att pensionsfonder och institutionella placerare har bråttom för att hinna byta innehåll i sina aktieportföljer.

Militarisering är en självklar och inbyggd del av den nyliberala dagordningen. Ökningen av försvarsbudgeten göder de fem stora inom vapenindustrin samtidigt som resurser dras bort från den civila sektorn, från sådant som hälsovård, utbildning, social välfärd och återuppbyggnad av den sönderfallande infrastrukturen. Den inhemska amerikanska ekonomin görs beroende av det militärindustriella komplexet och lyxkonsumtion (semesterresor, fritid och exklusiva bilar med mera).

Bombattackerna mot Bagdad hade självklart till syfte att avskräcka de regeringar som engagerat sig för att häva sanktionerna mot Irak. Bombningarna gynnade självklart vapenindustrin men också oljebolagen. Börsvärdena på Exxon, Chevron och Texaco steg kraftigt som en följd av nyheten att Iraks oljeindustri kunde ha skadats av bomberna.

 

Harken Energy, ett bolag där George W Bush varit direktör, kunde notera en aktiekurshöjning på 5,4 procent den dag som bombningarna inletts.

I Mellanöstern, i Centralasien och på Balkan skaffar sig USA dominerande inflytande, inte bara direkt utan också via Nato. Avsikten är inte bara att gynna de anglo-amerikanska oljebolagen och deras samarbetspartner inom vapenindustrin utan också att ytterligare kolonialisera länderna inom det forna Sovjetväldet och av länder i Asien.

Under tiden omvandlas de växande försvarsutgifterna till vinster inom det militärindustriella komplexet. Priset betalas av medborgarna, vars ekonomiska och sociala villkor ytterligare försämras.

Michel Chossudovsky



Översättning och bearbetning: Olle Svenning

Artikeln var först publicerad på nätsidan Emperors Clothes

(adressen http://www.tenc.net )

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet