ÅSIKT

Säpo försöker värva unga som angivare

KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

JAN MYRDAL om Säkerhetspolisen som samhällsfara

har jag tidigare bara

mött sådant polisiärt

beteende när jag bott i

Tyskland. Öst som

Väst!

Nu ringer man mig. Det är ungdom som oroas. Oroas med rätta ty Säkerhetspolisen i Sverige har börjat med oss främmande, från Tyskland - Verfassungsschutz och Stasi - importerade arbetsformer.

Vad är det då man berättat för mig?

Jo, något mycket uppseendeväckande. Ungdom ute i landet som aldrig varit inblandad i något bråk eller något slags kriminalitet men som i tryckta medier och i diskussion på internet framträtt som EU-motståndare och Attac-intresserade har fått telefonsamtal. De uppringande har presenterat sig som från Säkerhetspolisen och beställt dem till samtal på polisstationen.

Där har vederbörande förts in i ett inre rum i vilket två personer suttit. En har förhört och en har suttit med i bakgrunden. Säpomännen har varit både korrekt klädda och hövliga. De har förklarat att de förstår det ungdomliga intresset för samhällsfrågor och att också de själva naturligtvis kan ha synpunkter på EMU och EU och olika missförhållanden. Men att det är ett samhällsintresse nu när Sverige är ordförandeland för EU att veta vad som sker i landet.

De behöver därför mer upplysningar om hur Nej till EU och hur Attac organiseras, vilka som deltar i arbetet på orten och vad som sägs bland de ungdomsgrupper som nu diskuterar EMU, EU och Attac.

De vill också att vederbörande skall åta sig att bli en av dem vilka ger Säkerhetspolisen löpande inre information från detta arbete.

Det öppna arbetssättet är för Sverige nytt. Själv har jag tidigare bara mött sådant polisiärt beteende när jag bott i Tyskland. Öst som Väst!

Men det är inte oöverlagt. I Tyskland är det väl inövat. Där vet man också att många ungdomar blir skärrade om de av Verfassungsschutz/Säkerhetspolisen kallas till samtal på polisstationen. Jag har känt personer vilka så för livet skrämts bort från all politisk verksamhet.

Att söka värva ungdom till att inom opinionsbildande folkrörelser och politiska organisationer vara Säkerhetspolisens informatörer är djupt omoraliskt. Den som så låter värva sig blir - också i egna ögon - en angivare. Det blir en spricka i personligheten.

Det är ju inte bara jag som känner sådana vilka förolyckades i livet efter att i ungdomligt oförstånd en gång låtit sig värvats som informatörer och sedan inte kunnat komma loss. De var ju på en gång aktiva och ganska så övertygade fredsaktivister, FNL-are eller Fibbare och samtidigt sådana som övertalats att regelbundet lämna uppgifter till IB eller Säkerhetspolisen om sina vänner och kamrater.

Säkerhetspolisen överträder nu med detta beteende åter sina befogenheter. Den visar också åter prov på sin djupa politiska obildning. För några dagar sedan talade jag vid en demonstration i Uppsala. Ett par hundra - ungdomar mest - gick i bitande kyla till Slottsbacken. Deltagarna var typiska för det motstånd som snabbt växer fram över landet. Socialdemokrater i opposition, moderata studenter och folk från Attac och från organisationer som Uppsalas Folket i Bild/Kulturfront, Grön ungdom, KPML(r), Nej till EU, RKU, Ung vänster, Vänsterns Studentförbund och vänsterpartiet. Och vad man än kan säga om alla dessa - några anhängare till individuell terror fanns där inte! Ordningspolisen, vars uppgift det är att förhindra - och ingripa mot - bråk och våldsamheter, vet detta. Dess folk skämtade med oss om det när vi ställde upp.

Genom bristande politisk kontroll och insyn har Säkerhetspolisen i Sverige ofta som nu med dessa förhör kommit att agera så att den blivit till en samhällsfara. Vi som är samhälleligt aktiva och som deltar i den offentliga debatten bör därför skärpa vår bevakning av deras handlande.