ÅSIKT

Berlin noir

RAGNAR STRÖMBERG om en lysande debut

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Först som sist: den unga tyska författarinnan Inka Pareis debutroman Skuggboxerskan äger en dovt suggestiv detaljskärpa som ger den enkla och mot noir-genrens konventioner i grunden obrottsligt trogna berättelsen en betvingande auktoritet. För trots den historia som Parei låter sin skuggboxerska Hell berätta är den välbekanta om ett sökande efter en spårlöst försvunnen kvinna i en sjaskig, nedsliten och skoningslös storstad, lyckas Parei slå klorna i läsaren från första sidan, för att sedan aldrig släppa taget.

Berlin utgör det labyrintiska scenrummet som Hell genomsöker när hennes granne, den mystiska kvinnan Dunkel, försvinner från sin lägenhet i det förslummade hyreshuset i kvarteren runt Rosenthaler Platz.

Mot denna fond, som i sin hypnotiska ödslighet ibland påminner om Stalker, ibland om Blade Runner eller Flykten från New York, avtecknar sig människorna på Hells väg i relief: där är kaféägaren Mirca, där den nyss debuterade bankrånaren März, också han på jakt, efter sin egen livshistoria, som slår följe med Hell och blir den som får fragmenten, ledtrådarna att bilda ett mönster.

Det våld, som hela tiden pulserar strax under ytan och som Parei då och då låter bryta fram som kallsvett i hårt koreograferade actionscener, interfolierar den framåtriktade berättelsen om Hells sökande efter Dunkel. De människor Hell möter under sin vandring blottlägger - också det en av Parei virtuost utnyttjad genrekonvention - hennes egen historia, där en våldtäkt utgör den innersta smärtpunkten, det som tvingar Hell att för sin överlevnad skärpa sina sinnen till det yttersta.

Hells villebrådsskarpa vaksamhet mättar varje sinnesförnimmelse med innebörd och driver gång på gång upp prosan till en muskulöst lyrisk intensitet, som får varje gaturum, varje skräpig bakgård att andas hot och mysterium, tills staden Berlin i läsarens medvetande blir en organism av kött och sten, ett levande och dödligt farligt väsen: "En gardin av lynniga snöflingor ligger som en slöja över det folktomma Rosenthaler Platz. Hörnhusen tornar upp sig i slutet av gatorna som löper i spetsig vinkel i förhållande till varandra, sexshop, bokhandel, djuraffär, som bog efter bog i en cirkel av förtöjda skepp."

Att få så mycket sagt med sådana små medel, där den flacka diktionen plötsligt genomfars av en metaforisk konvulsion, brukar vara ett tecken på storhet och Skuggboxerskan är också en debut så fullmogen och säker att det enda bekymret för Inka Parei i hennes fortsatta författarskap är att läsarna från och med nu kommer att ställa lika hårda och lika skyhöga krav på konstnärlig precision som hon själv gör.

Ragnar Strömberg

roman