ÅSIKT

Europa - djurens utrotningsläger

KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Maria Bergom Larsson om BSE och Bibelns förhållande till djuren

Nu brinner bålen ute i Europa. Massgravar med döda och halvruttnande får, grisar och kor. Jättelika förbränningsugnar. Europa har förvandlats till ett djurens utrotningsläger. En tjänsteman på näringsdepartementet har funnit en lösning på vad man ska göra av allt onyttigt kött som nu måste brännas i BSE:s och mul- och klövsjukans spår. Vi ska elda våra fjärrvärmeverk med köttfärs.

I min gymnasieklass granskar vi de olika skapelseberättelserna i Gamla testamentet. Här finns intressanta jämförelser att göra. Vi finner inte endast att det finns minst tre skapelseberättelser. Förutom de två i Första Mosebok finns en i Psaltaren kap 8 och kanske en mer feministisk i Ordspråksboken kap 8 som handlar om Visheten, Sofia.

De två i Första Mosebok berättar att däggdjuren och människan skapas på samma dag, den sjätte. Här finns alltså ingen självklar värdehierarki. Gud sätter människan att vara skapelsens krona och råda över djuren, men det betyder inte att hon får fara fram som en despot med andra arter. Hon får tydligen inte ens äta upp dem! Och Gud sade till människan: "Se jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt. Detta skall ni ha till föda." Vi är avsedda att vara vegetarianer. Och åt allt som har "en levande själ" ger han gröna örter till föda. Men kyrkan tolkar patriarkalt, precis som med kvinnan, och här passar det att tiga i församlingen. När predikades det vegetarianism eller ens djurrätt under högmässan?

Har den industrialiserade köttindustrin gjort oss så alienerade inför djurvärlden, kyldiskens anonyma färdigplastade middagsförpackning, att vi inte förstår innebörden av "en levande själ"? För tjäns-temannen på näringsdepartementet finns ingen distinktion mellan levande och dött, mellan köttfärs och olja. Vi kan lika bra värma våra hus med kött som med olja.

Rena fascismen, det finns inget annat ord.

De flesta har undgått att mul- och klövsjukan inte är en dödlig sjukdom. Det är djurens influensa, de blir dåliga i två veckor och kan inte mjölkas eller tillväxa. Därefter tillfrisknar de. Smittan går inte heller över på människan. En gris växer runt ett kilo om dagen i grisfabrikerna, det blir ett alltför stort produktionsbortfall, 14 kilo, för att grisfab-rikerna ska få tillräcklig profit, billigare att slakta och bränna på bål.

"En levande själ" - det som är botten i dig är botten också i en pigghamgris, skriver Ole Hessler i en berörande artikel i Dagens Nyheter 8 mars om Ölandspoeten Lennart Sjögren.

Kom mina djur, säger Sjögren i en dikt, kom ni alla som duger bara som producenter av mjölk, kött och ull!

Kristenhetens likgiltighet inför djurens lidande fick Fredrika Bremers kristna tro att vackla. Hade bara Den heliga ande kallat en trettonde apostel och den sista varit en kvinna hade hon ställt helt andra frågor till Människosonen! Om djurens ställning i skapelsen. Många håller med henne i dag.

Det oskyldigt lidande lammet pekar in mot kristendomens innersta symbolvärld. När Gud blir människa tar han gestalt i den goda herden. Kristus på korset blir ett offerlamm. "Lennart Sjögren sveper in det levande köttet i en aura av ande", skriver Hessler.

Här finns alltså något djupt otillbörligt i vår djurhållning med konsekvenser för hela vår andliga symbolvärld.

Jag drömmer att ett lamm andas sin ljuvliga gräsdoftande andedräkt över mitt ansikte och att jag vaknar till en röst som säger: Allt är nåd. Detta är för mig bilden av Kristus. En annan är råttan. Råttan som jag dödat och som ligger på rygg med uppfläkta tassar i min garderob. Som en korsfäst. Och det var mina händer som gillrade fällan. En korsfäst skapelse och vi är alla delaktiga i mobbnings-kören.

Hos Lennart Sjögren får på ett liknande sätt råttan, det mest avskydda och tabubelagda av alla djur, en ömhetens aura när hon tar hand om sina ungar; hon blir en råttmadonna som med slutna ögon ger sina ungar di medan svansen mjukt omsluter dem till skydd. Men perspektivet skiftar, fällan slår igen och gränsen mellan oss och "den Andra" är återupprättad.

Dostojevskij kallar sin Kristusikon för Lev Mysjkin i romanen Idioten. Lev betyder lejon som Lejonet av Juda, Kristus. Mysjkin betyder mus. Kristus är alltså inkarnerad i skapelsens största och minsta djur, lejonet och musen. Visionären Dostojevskij förstod att i människornas värld betraktas den människa som i sin kärlek inskriver skapelsens största och minsta djur som en idiot.

Precis som i dag.

Maria Bergom Larsson