Kort tal till EU-mötet

Ärade delegater

, ärade utvalda. Mina damer och herrar.

Innan vi nu drar i gång med de svåra frågor vi här i vår församling har att dryfta och enas om, vill jag i korta drag tala lite om landet ni befinner er i. För den som ännu inte uppfattat det heter landet Sverige. Det i sin tur är en del av Skandinavien.

Sverige utgör ensamt den så kallade Skandinaviska halvön. Den karta ni möjligen kastat ett öga på innan ni tog er norrut visar att vi har ett så kallat broderfolk väster om oss. Som de icke äro medlemmar i denna europeiska union så har vi inte det. Vi är ett ensamt land. Det heter som jag sa Sverige.

  Schweden säger tyskarna och Sweden säger engelsmännen, men det heter faktiskt Sverige. Vårt östra broderfolk på andra sidan Östersjön kallar vårt land Routsi eller något ditåt. Det är fel.

Söder om Finska viken har vi tre länder vars medlemskap antagligen kommer att diskuteras men det anser vi vara danskarnas sak då de skryter med att en gång ha kristnat dessa länder.

Vi kristnade Finland. Finnarna tige därför så länge Göran Persson håller i ordförandeklubban. Så länge Sverige leder förhandlingarna!

Ni kan vara glada att denna konferens inte hålles annat än i Europa. Vår huvudstad Stockholm ligger på samma breddgrad som Grönlands sydspets, danskarna vet vad den heter.

När nu någon

av er talar till oss och gör en jämförelse mellan ert land och vårt land så bör ni inte säga till exempel ”Här i ert land” utan referera till Sverige som ”det här landet”. Vi säger själva så: ”Det här landet”.

Dessutom är Sverige ett mycket avlångt land där den södra ändan knappast vet vad den norra gör så för säkerhets skull säger ni ”det här avlånga landet”. Då tar ingen som eventuellt lyssnar illa upp.

Ni kanske kommer att ta illa upp då mediafolk kommer att säga du till er, men vi gör så. Alla är du med alla utom med hans majestät, vår konung, han som åkte Vasaloppet. Det är ett skidlopp ni alla kan åka, men jag rekommenderar det inte.

  Det här avlånga landet är glesbefolkat så gör ni en utflykt ber jag er, om ni ämnar er norrut, söderut eller västerut att ta med en matkorg. Österut kan ni åka lite båt i vår berömda arkipelag, men kom ihåg att det inte är långt till finskt terretiroalvatten. Det var ett svårt ord.

Oroa er dock inte. Varje svensk talar engelska. En del talar franska, en del tyska, de är i allmänhet också tyskar. Samt talar vi om vi räknar med våra utlandsfödda, vilket vi måste göra, etthundrafemtiotvå språk. Så många språk finns det nog inte i Europa, men vi är nu en gång ett demokratiskt blandfolk där var och en har rätt att betala skatt. I norr bor samer. De sägs ha bott här länge. I söder bor skåningar som egentligen vill tillhöra Danmark. Deras område kallas Skåne. Om Danmark vill ha tillbaka Skåne kan vi diskutera detta. Om Frankrike kräver tillbaka Algeriet kan vi inte ta upp det till diskussion. På en karta ser det ut som om Algeriet ligger i Afrika.

Men om så är fallet och också Portugal, Spanien, Belgien, Holland och England kräver tillbaka förlorade områden i Afrika bör vi under svenskt ordförandeskap naturligtvis bilda Den europeiska afrikaunionen. Det kallar jag utvidgning.

Vad de förra öststaterna beträffar som Ungern och Polen och vad de nu heter så får vi väl se. Balkan får kanske vänta till dess vi kan dra dem över en kam. Det är ett svenskt så kallat bildspråk. Man kan dra praktiskt taget allt över en kam. Det är rätt bekvämt.

Vi kommer nog nästan

att bara tala om pengar och penningars värde. Marknaden, denna eniga ljuvliga makt de kallar ”Bella notte” eller för att dra till med italienska ”Cosa Nostra”.

Dem dra vi över en kam, som de drar oss över en annan kam.

Till slut bör ni lära er lite av vårt språk. Några ord bara. Av artighetsskäl bör ni kunna säga ” God dag”. Det är när ni anländer till mötet. Sen när ni går säger ni ”Adjö”. Ordet hej som ni ibland hör gäller inte i denna församling.

  Och så bör ni kunna tre små ord till.

Om någon talar med någon av er och ser ut att påstå någonting så säger ni bara ”i helvete heller”.

Willkommen, bienvenue, welcome.

Skål!

Stig Claesson