Aftonbladet
Dagens namn: Bernhard, Bernt
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Snabel betyder djupsinne!

    Elefanterna har fått en egen roman: Det vita benet. Den är ljuvlig, för den kombinerar människopsykologi med en helt omisskännlig elefantpsykologi. Det är inte som Babar, som nog främst handlar om människor i elefantskepnad. Nej, här handlar faktiskt om elefanter.

I romanens början bistår författaren Barbara Gowdy läsaren med en karta över Domänen, den nordvästra delen – någonstans i Afrika – där den ödesmättade vandringen äger rum. Viktiga platser står utmärkta: ”Platsen där Dadelbädds spillning hittas på vandringens 36:e dag”, ”Blodträsket”, ”Flygplanskadaver”, ”Skådeplatsen för slakten på familjen hon A-och-A”.

Sedan följer en högst användbar ordlista med elefantuttryck: ”bakbenare = människa”, ”galning = gnu”, ”honsorten = elefanter av båda könen”, ”mullerfluga = helikopter eller flygplan”, ”snabel = djupsinne”. Snabel betyder djupsinne!

När plats och språk är fastslagna öppnar sig en tragikomisk skildring av elefanter i förskingring. Det är torka. Elefanterna är på jakt efter Den trygga platsen, ett ställe där vegetationen alltid lär vara grön och frisk. Som verkliga elefanter sörjer de sina döda. Särskilt dem som fått sina betar avkapade, eftersom en elefant utan betar inte kommer till himlen. Ibland brister elefanterna ut i tacksägelsehymner: ”Kom, du ymnigheters källa! Låt min snabel tuta högt din nåd”. Ibland hamnar de i delirium och musth, två företeelser som också förklaras i ordlistan.

Det finns tankeläsare, skarpluktare och fjärrskådare. Det är även möjligt för en del av elefanterna att kommunicera med djur av en annan art. En skändlig överenskommelse träffas med geparden Mej-Mej, som följer en av de mest utsatta familjerna och lockar med särskild vägkännedom, till ett högt pris. Alla djurarter som förekommer i boken är fångade på pricken, inte minst mungorna.

Det är svårt att inte gråta (och skratta många gånger). Elefanternas ordstäv är kloka: ”Ingenting för med sig så mycket otur som en trebent hon-han, en enögd galning eller en sinnesrubbad grymtare”.

Tragiken och mystiken tätnar allteftersom. Särskilt gripande är skildringen av den gamla elefanttjuren Storm, den elaka elefantkon Hon-Skriker, och den synska Dadelbädd. Översättningen är utmärkt och följer känsligt Barbara Gowdys språk.

Maja Lundgren



Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet