Aftonbladet
Dagens namn: Henrietta, Henrika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Kriser att trösta sig med

Det finns de som har det värre. Bild:Joakim Pirinen   Det finns de som har det värre. Bild:Joakim Pirinen

    Kollar spegeln denna morgon och upptäcker två kindpåsar. Två fläskiga veck hänger runt den förr så skarpskurna käken. Nedanför påsarna har halsen börjat bli skrynklig. Så småningom kommer det att bli en kalkonhals.

Kalkon är gott, säger kvinnan som vaknar i min säng. Hon ser mig som en maträtt.

Jag är ful, säger jag.

Det är du inte alls, säger hon.

Titta på näsan, säger jag. Den är lång.

Det gör inget, säger hon.

Vadå gör? Du tycker alltså att den är lång.

Hon säger att hon älskar mig i alla fall. Fast det är klart... hon tvekar lite... det är inte så trevligt när du doppar näsan i soppan.

Vad menar hon med det? tänker jag osäkert.

Såna här morgnar är det kris. Jag kollar dödsannonserna men det finns inget att glädja sig åt. Hur kan det komma sig att recensenter lever så länge?

Utbrända läsare bombar mig med mejl. I tidningen Vision klagar Stig-Björn Ljunggren över att Aftonbladet skriver om Carl Bildts oljeaffärer i Sudan. Stig-Björn kallar oss för medietalibaner. Han hoppar jämfota och slår huvet i taket. Man riktigt hör hur ont det gör.

Jag glädjer mig en stund åt hans olycka och lovar att vi ska köra läsarvård under våren. Vi samlar ett kristeam under ledning av nån präst. Kosken eller vad han nu heter är bra.

 

    Läsarna är slitna, malda i mediekvarnarnas flismaskin.

På gatorna strövar folk som vilda hundar utan att ha nånstans att bo. Skanska har byggt miljöhus i Hammarby. Folk utlovas äkta naturboende. Det är bra med mögel. Det sa alltid min mamma när brödet var mögligt. Ät, Gormander, sa hon, det är penicillin. Efter en månad känner man sig som en grönmögelost.

Göran Persson är illa ute. Ibland måste han passera de bostadslösa på väg till nåt toppmöte.

Det kommer att bli tungt. Som när Tage Erlander 1966 satt inför de tre o-na i tv. Vad ska folk göra som inte har en bostad, frågade o-na.

Dom får väl ställa sig i bostadskön, svarade Tage.

Partiet rasade nästan ihop och förlorade valet. Jag minns valvakan och hur Gunnar Sträng satt och surade inne i ett rum. Sen kom han ut och startade miljonprogrammet.

Men vad ska vi göra med Göran Persson och hans miljonärsprogram? Vad ska vi ha honom till?

 

    Människan består av nitti procent vatten, tänker jag. Resten är tystnad.

Det finns dom som har det värre. Det är vad man har kvar att klamra sig fast vid. Från radion hör jag att dom ska lägga ned radiobaletten.

Vi har lyssnat och sett bilderna växa inom oss. Vi har hört de hasande stegen och den lilla dunsen, när maestron tar sitt språng och därefter lyfter sin älskade.

Nya kulturskandaler ligger som giftigt duggregn över stan. Radiobaletten har funnits i tretti år. Beskedet om nedläggning kom som en chock. Det är bara att packa ner skorna. Utspillt kaffe vid morgonmötet, sparkraven ligger som krulliga benvärmare över mickarna.

Borde känna mig lättad men längtar efter nåt större. Nånstans ligger en verklig vändpunkt och väntar innan kalkonhalsen har växt färdigt.

    Aristoteles kallade det peripeti. Då skapas man på nytt och dramat tar en ny vändning, men alla fattar inte det där.

En gång i tiden hade Evert Taube skrivit en pjäs och satt tillsammans med Alf Sjöberg och tittade i manus. Det var en omöjlig pjäs och Sjöberg visste inte riktigt vad han skulle säga. Till sist mumlade han i all fall att "det saknas nog en peripeti".

Evert Taube sken upp.

Jaså, bara det, sa han. Det är inget problem. Lite peripeti ska vi nog kunna peta in här och där.

Doktor Gormander



Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet