ÅSIKT

Patent på livet

Belgian blue
Foto: Nikolai Jakobsen
Belgian blue
KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

GORMANDER om hur storföretagens genpoliser tar kontroll över världens livsmedelsförsörjning

Hjärntvätten pågår för fullt. Orden samlas i en skål på det globala undersökningsbordet och i styrelserummet beslutar forskningsledarna om ännu ett patent.

Monstertjuren belgian blue och det klonade fåret Dolly fick oss att rycka till. Men de som borde rycka till mest bor någon annanstans.

Patent på levande organismer har blivit en världsindustri. Stora företag lägger beslag på livets nycklar. De producerar utsäde men för bönderna är det olagligt att använda säden för ny sådd.

Nästa steg är grödor som producerar sterila frön. Man måste köpa nytt för att kunna så. Det kallas genetisk sterilisering.

För en vecka sen (29 mars) förlorade en kanadensisk bonde, Percy Schmeiser, i domstol mot ett av världens ledande biotekniska företag, Monsanto. Pollen från genmodifierat raps och ryps, Canola, hade blåst in från grannarnas fält och blandats med hans skörd. Monsantos egna "genpoliser" tog prover från Schmeisers fält och han ådömdes att betala licensavgift till Monsanto på 10 000 dollar och skadestånd på 75 000 för patentintrång och piratkopiering.

Fyrtio procent av världsekonomin är baserad på biologiska produkter och processer. Världen blir alltmer beroende.

Av vem? I styrelserummet finns kunskapsindu-strins elit. Det är där världens försörjning av livsmedel beslutas. Och det är den som i allt högre grad skyddas av patent.

Monsanto producerar nu grödor med sänkt immunförsvar för att få sälja bekämpningsmedel, berättar Carl-Gustaf Thornström som är knuten till Sidas forskningsenhet, Sarek.

Tre fjärdedelar av världens befolkning litar till lokal hälsovård och traditionella mediciner. Samtidigt är över hälften av världens mest använda mediciner utvecklade från just dessa plantor eller syntetiska kopior. Är det möjligt för nationella regeringar att skydda och utveckla böndernas eller urbefolkningens kunskaper?

Den fattiga världen ligger illa till.

Förr i tiden var det självklart att framstegen i de statliga forskningsinstituten var allmän egendom. Sextio procent av det genetiska material som används som utsäde i u-länderna kommer från offentligt finansierad forskning. Men nu säger sig regeringarna inte ha råd med forskning. I stället blir den privat och samlas på allt färre händer.

Vi står inför en växande vetenskaplig apartheid, sade Världsbankens vicepresident Ismail Serageldin 1998.

Jordbruksforskningen i den industrialiserade världen har kommit att domineras av privata företag som strikt bevakar sina teknologiska rättigheter, sade doktor Gordon Conway, chef för Rockefellerstiftelsen, 1999. Utvecklingen i u-länderna har saktat ner. De är handikappade av den enorma skillnaden i resurser och förhandlingsstyrka gentemot företagen.

Siffrorna är abstrakta som förintelsen.

Den rikaste femtedelen av världens befolkning tillgodogör sig 82 procent av exporthandeln. För den fattigaste femtedelen är siffran 1 procent.

Över 800 miljoner är kroniskt undernärda. 1,3 miljarder lever på en inkomst mindre än en dollar om dagen.

De tio största agrokemiska företagen har 91 procent av världsmarknaden.

De tio största utsädesföretagen kontrollerar 25-35 procent av handeln med utsäde.

De tio största läkemedelsföretagen har 36 procent av världsmarknaden och kontrollerar 61 procent av hälsoindustrin.

De fem största företagen för grönsaksgrödor kontrollerar över 75 procent av den globala marknaden.

De globala resurserna och utvecklingen av dem är föremål för upphovsrätt, "intellectual property rights", och livsindu-strin, "life science industries", domineras av några få multinationella företag. USA och Kanada kräver nu i WTO-förhandlingarna att deras lagar, till exempel patentskydd för grödor, ska gälla för hela världen.

Maten och i slutändan själva livet patentskyddas.

1995 hade Hoechst-gruppen 86 000 patent och Novartis mer än 40 000. USA, Japan och Europa har 81 procent av världens fyra miljoner patent.

Hur länge ska vi behöva betala royalty till honom som uppfann hjulet, kommenterar en grupp forskare i skriften Seeding Solutions.

Också fattigt folk måste ju äta. Men vad?

I retoriken kallas det som nu pågår för globalisering. Men egentligen handlar det om privatisering. Hjärntvätten går vidare.

Doktor Gormander