Sverige har 121 biografer

    Sveriges äldsta fungerande biograf är Saga i Kalmar, invigd i februari 1906. Som så många andra biografer har den genomgått skiftande öden. Från början hette den Göta, under en period Biorama. På senare år har mycket av de ursprungliga dekorationerna restaurerats fram.

Det är den första av de sammanlagt 121 svenska biografer från Jokkmokk till Ystad som Kjell Furberg presenterar i det faktaspäckade och bildmässigt imponerande monumentalverket Svenska biografer (Prisma). Han följer en tidsaxel, med premiäråret som utgångspunkt. Den sista i raden är Filmstaden i Malmö, premiärår 1998.

Det är en bok som ger tidskänsla och biosug. Nästa gång vi kommer till Tierp lovar vi att gå på Tierps bio, invigd 1920.

...och flest biosalonger

Biografdöden har härjat sedan höjdpunkten i slutet av 50-talet. Landsbygd och storstäder har drabbats lika. I Stockholm finns bara två gamla singelbiografer på Söder, ingen i Vasastan eller på Kungsholmen. Ändå är Sverige fortfarande världens biograftätaste land med hänsyn taget till folkmängden: här finns 1 130 salonger – med flerduksbions ankomst räknar man salonger, inte biografer. Biografen är en del svensk arkitekturhistoria, från jugendinspirerade finrum till dagens osande popcornspalats. Arkitektoniska storverk har oavbrutet utsatts för okänsliga renoveringar och ombyggnationer. Inte ens Gunnar Asplunds klassiska Skandia från 1923 på Drottninggatan i Stockholm har gått fritt: redan på 40-talet sabbades en del av hans visioner, vilket ledde till en rasande debatt. Nu hotas den av nedläggning, vilket vore en kulturpolitisk skandal.

...men hur ska det bli?

En biograf som kommer att räddats är Olympia på Birger Jarlsgatan, som ett tag hette Cinema men sedan dess återfått en del av auran från 20-talets glada dagar. För framtiden satsar branschen på vallfarter till Heron city vid Kungens kurva (18 salonger), och nya biopalats i Kista (15 salonger) och Sickla strand (13 salonger). Allt med en ny tv-tittarinspirerad arkitektur, med hållare för