Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Fejk och dravel

    Norsken Tore Renberg är en ung människa som skriver som en inbillad forntida gubbe. Hans roman En god tid är en framtidsskildring som sägs vara skriven 1925 av en man vid samma namn som författaren, nämligen Tore Renberg. Den skildrar ett Norge vid 1900-talets slut.

Jag tror att Renberg har velat väcka upp berättarkonsten genom att använda sig av ett medvetet gammalmodigt språk. Framtidsskildraren "Renberg" är alltså en sirlig, lätt echaufferad tjugotalsmänniska som spatserar omkring i ett utopiskt Oslo (omdöpt till X-ania) där alla människor har egna flygplan. Hela världen har blivit god - det finns inga krig och ingen svält, och nästan inga allvarliga sjukdomar. Att Tore Renbergs alter ego på tjugotalet är så utvecklingsoptimistisk står alltså i kontrast till hur det verkligen är, vilket läsaren och Renberg känner till men inte "Renberg".

I X-ania utspelar sig på 90-talet en kärlekshistoria mellan en ung berlinska och huvudpersonen Johannes Dreyer, en man som äls-kar hela människosläktet men har svårt att fästa sig vid någon särskild representant för det.

 

    Idén är inte så tokig, men språket trippar. Det är fejk. Det kan vara så ibland att en modern författare lånar ett skenbart gammaldags språk för att slippa skildra människor på riktigt, och i stället få använda sig av konventioner och klichéer. Problemet är att goda författare på tjugotalet inte skrev så.

Gubben Renberg använder sig av två berättartekniska finesser som man i princip kan vara rätt förtjust i. För det första använder han sig av den så kallade romantiska ironin. Berättaren påpekar hela tiden att det är fråga om en berättelse. För det andra vet läsaren mer än berättaren, som framstår som en patetisk knäppgök. Och syftet är så gott att man kräks - syftet torde vara att förnya den slokande berättarkons-ten genom att återknyta till ett låtsat traditionellt berättande, samtidigt som man driver med detta berättande och nischar in sig på något som skulle kunna likna socialt engagemang, eller i alla fall intresse för historia eller samhälle eller något åt det hållet.

 

    Men det är fejk. Kattguld, bländverk, falskmynteri, image, piedestal och dravel. I slutet av romanen återges framtids-optimisten "Renbergs" biografi, och där står det att han blev landsförrädare och dog i det sovjetiska koncentrationslägret Sachsenhausen 1945. Det är nog avsett som en poäng, kanske ska man bli upprörd över att "Renberg" blev nazist. Jag tycker bara att det är äckligt och spekulativt. Det är inte på riktigt.

Maja Lundgren
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet