Aftonbladet
Dagens namn: Signe, Signhild
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Egen eld
och
integritet

Eva-Stina Byggmästar.   Eva-Stina Byggmästar. Foto: EVA ÅSBACKA

    Det var nog poeten och kritikern Ragnar Strömberg som kom på den där drastiska metoden att snabbt komma till hjärtpunkten i den diktsamling man just läser; du tar bokens första rad och sätter ihop den med den sista diktens sista rad.

I Eva-Stina Byggmästars aktuella samling så skulle lösenorden bli "Jag sitter i min håla, brinnande". Den association jag får av den klåfingriga raden går till Platon och hans liknelse av vad vi förmår uppfatta av den andliga idévärlden, alltså bara deformerade skuggor på väggen i den grotta där en eld sprakar och kastar röda tungor i grottöppningen. Men i Byggmästars värld är det hjärtat som brinner: "Voj, Jösse - finner hjärtat svalka ingenstans, / kan inte utsläckas, / men blir allt mera / brinnande."

Hjärtat och dessa dikter brinner i gränstrakterna mellan påtaglig natur och "den andra världen", poeten "gör en trakt för trötta år". I detta svärmiskt sakliga landskap byter materia och medvetande plats, "tankarna är ting / materien osynlig / och genomskinlig ... / Allt har blivit så- / underligt". Det är som om dikterna hela tiden frågar sig: Vad är det vi inte ser i det vi ser och vad är det egentligen vi anar i det vi tänker?

 

    Byggmästar fortsätter på stigen mot Landet som icke är där Edith Södergran lämnade över stafettpinnen, läs pennan, i denna finlandssvenska natt-orientering som sträcker sig över flera generationer. Det är överhuvudtaget många Södergranska tongångar på dessa sidor. Jämför till exempel Södergrans dikt Ingenting med Byggmästars underbara rader:

"Det finns människor

som är förklädda solrosor,

duvor eller stenar,

de är i verkligheten inga människor.

Det finns egentligen inga människor,

det finns bara örter, fåglar

och rullstensåsar."

Menar poeten att människan bara finns till i förvandling? Att hon bara finns till som männi-ska vid den gräns mellan ande och materia, som är vår jord. Södergran har ett annat förslag på ordtriol i öppningen av Ingenting, "var lugn mitt barn, det finnes ingenting, / och allt är som du ser: skogen, röken och skenornas flykt "".

Undflyende men samtidigt autentiskt expressiv är Byggmästars dikt, en värdig lillasyster till Edith Södergran, men med egen eld och intrigitet.

"Månen är mitt hem."

Johan Nordbeck
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet