ÅSIKT

Vilken moral ska råda i USA?

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Bob Kerrey har erkänt de felaktiga order han gav under Vietnamkriget.
Foto: AP
Bob Kerrey har erkänt de felaktiga order han gav under Vietnamkriget.

Den 25 februari 1969 dödade

Bob Kerrey och hans sex medsoldater åtminstone 13 obeväpnade kvinnor och barn i byn Thanh Phong i Vietnam. Kerrey påstods ha likviderat en Vietcong-grupp, han blev dekorerad för sina insatser och genom att han miste ett ben under kriget blev han också en nationell hjälte.

Vad mera är: han blev en framgångsrik politiker, bland annat guvernör och senator och han har tillhört skaran av potentiella presidentkandidater. Men upplevelserna i Vietnam har tyngt hans samvete och nu har han framträtt med en bekännelse av det som hände den där februarinatten. Han säger sig visserligen ha handlat i god tro. Den amerikanska gruppen blev beskjuten och man besvarade elden.

Fast det finns ett problem: en av soldaterna i elitförbandet säger att det under Kerreys ledning handlade om en formlig avrättning av civila. Och ett överlevande vietnamesiskt vittne bekräftar den versionen.

Nu skakas USA

av avslöjandena. I Washington Post säger kolumnisten Michel Kelly att sanningen måste fram. Antingen är Kerrey oskyldig eller också en krigsförbrytare. Det måste åklagare och domstol få avgöra. Man kan inte ha en moral i USA och en annan i Jugoslavien.

I samma tidning säger en annan kolumnist, Mary McGrory: OK, låt oss ställa Kerrey inför domstol. Men låt oss samtidigt kalla in försvarsministern Robert McNamara och utrikesministern Henry Kissinger i de anklagades bås.

Förvisso en ädel tanke. Ändå vet alla att sannolikheten för att USA skall ta itu med sina egna krigsförbrytelser är minimal. Det är ju bara några månader sedan som den nya Bush-regimen meddelade att man inte tänker ratificera avtalet om en internationell domstol för krigsförbrytelser. Andra nationers soldater må gärna dömas, men inte den nation som bör ha rätt att formulera vad som är tillåtet och otillåtet i internationell krigföring.

Medan åtminstone en del

av USA vrider sig under det moraliska dilemmat har en liknande debatt seglat upp i Frankrike. Där har det just utkommit en bok av den 83-årige generalen Paul Aussaresses som avslöjar hur han under åren 1955-57 var ansvarig för systematisk tortyr och en lång rad avrättningar utan dom och rannsakning i Algeriet.

Också i Frankrike har debatten börjat rasa. Efter Vichy är det Algeriets tur, skriver Le Monde i en ledare. Det tog över femtio år innan Maurice Papon ställdes till svars för deporteringen av judar under Vichy-regimen. Efter snart femtio år är det nu också dags att öppna domstolarna för Algeriet-krigets förbrytare.

I både USA och Frankrike handlar det med andra ord om hur man dömer brott mot mänskligheten som begåtts av det egna landets soldater. Finns det en moral för det som skett i Rwanda och Jugoslavien och en annan för övergrepp i Vietnam och Algeriet?

Alla som följer internationell politik vet att dubbelmoralen sedan länge är institutionaliserad när det gäller brott mot mänskligheten. Men bör den fortsätta att vara det? Fallen Kerrey och Aussaresses ställer saken på sin spets.

Torsten Kälvemark