ÅSIKT

Debatt! Debatt! Debatt!

KULTUR

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

HÅKAN JAENSSON är trött på 2000-talets modepryl

"Han låg med lettiska offer – och nu har vi en debatt om det är rimligt att knulla för statliga filmpengar. "
Foto: Börje Thuresson
"Han låg med lettiska offer – och nu har vi en debatt om det är rimligt att knulla för statliga filmpengar. "

JAG VILL BARA, i all enkelhet, meddela att jag är fruktansvärt trött på alla dessa debatter som lusar ner de offentliga rummen.

Visst kan det finnas nyttiga debatter, visst är det bra när tidningar utökar sina insändarsidor. Och nog kan det ibland vara en viss glädje med att människor kan ringa eller mejla till medier och uttrycka sin mening.

Men annars:

1. Debatt har blivit ett reklamtrick. En reklamkampanj framställde alla män som farliga, en annan påstod att omvärlden nog bra gärna vill håna anorektiker ? visst kan sådant generera debatt, få ”genomslag”. Men den debatten handlar oftast om formerna, tangerar sällan de problem annonsörerna påstod sig vilja ta upp.

Pål Hollender, löpsedelsfixerad Robinson-deltagare, påstår att han ville ha debatt om hur vi i Sverige profiterar på fattiga öststater. Han låg med lettiska offer – och nu har vi en debatt om det är rimligt att knulla för statliga filmpengar. Och Hollender har hamnat på löpsedlarna igen.

GRUNDREGELN ÄR

: om du säger eller gör något tillräckligt vidrigt blir du känd. Kanske menade du inte ens vad du sa? Ville kanske bara väcka debatt?

2. Debatt är en billig metod att fylla tv-tid. I stället för att betala någon som verkligen vet något om en speciell fråga föser man ihop människor som kan tänkas gräla litet och ”gå igenom rutan”. Börjar någon gråta betraktas inslaget som en succé. Debatter är dramaturgiskt tacksamma, det är ju därför människor i tv-såpor ständigt skriker åt varandra.

Har man ont om debattörer ringer man till exempel Aftonbladets kulturredaktion och frågar ”Känner ni nån snygg, kvinnlig poet som är emot aborter?” eller ”Har ni numret till nån verbal, ung nazist?” Exemplen är autentiska.

3. Debatt är ett sätt att låtsas demokrati. Alla får vara med och säga sin mening i ring-å-prata-radio eller i mejldebatter. Men vem bryr sig om allt snack, vem läser alla mejl?

BEFOLKNINGEN KAN hållas sysselsatt med att uttrycka åsikter om allt mellan kjollängder och nazister. Det får demokratin att se litet piggare ut – samtidigt som de stora besluten tas i styrelserummen. Ericsson lägger ner i Linköping, de avskedade kan ringa lokalradion. Så bra.

Om någon nu tycker att jag är en sur, omodern, folkföraktande gubbe och att mina åsikter är korkade kan vi ju alltid debattera saken. Ring eller mejla.

Eller också ses vi i någon tv-soffa.

Ps: Debatter får, dessutom, ofta fungera som ursäkt när tv visat något kontroversiellt. I veckan sänds Hollenders film – följd av debatt.

Håkan Jaensson