Aftonbladet
Dagens namn: Bernhard, Bernt
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Staden, som tillhör både själen och marken

Lasse Söderberg

STENARNA I JERUSALEM

Ellerströms

    "Under den perforerade svärtan / låg staden med de sju portarna. / De ledde alla till en och samma / sönderstyckade gud. / Att gå in i staden innebar / att långa stunder överge sig själv. / Herre över irrgångarna: / Ge mig min dagliga riktning."

Dikten kommer ur Lasse Söderbergs nya samling Stenarna i Jerusalem, skriven efter ett par vistelser där, en i mitten av 90-talet och en tidigare. Lasse Söderberg var där för att bland annat orientera sig i palestinsk och israelisk poesi, men fick naturligtvis också mängder av andra intryck i den stad som gång på gång hävdar sig som antingen en tragisk eller en helig (och oftast bäggedera på samma gång) mittpunkt för världen.

 

    Det är omöjligt att vara på en sådan plats utan att se det som är omkring en och sig själv. Ett spel mellan individen och omgivningen börjar, och man kommer därifrån som en annan människa (det låter som en kliché men är ändå sant). Ens seende blir på en gång politiskt och andligt, iakttagelserna söker en och man tvingas meditera över vad man ser.

Stenarna i Jerusalem ser det yttre och det inre. Diktaren har en förvirrande bild framför sig, den dikt jag inledde med är säkert mycket sann. Jerusalem, en helig stad för judar, kristna, muslimer, en stad som tillhör både själen och marken, som både är territorium i centrum för ett evigt, genom årtusenden pågående krig och ett territorium som slits isär just för att det kanske borde vara ett område befriat från alla sådana anspråk måste vara svår att förstå.

 

    Stenarna i Jerusalem är Lasse Söderbergs sätt att söka se allt på en gång, att förstå en mystikens kärnpunkt sådan den uppenbaras i världen: detta att ting, begrepp, företeelser också rymmer något annat än vad de omedelbart visar.

Boken berättar om en vistelse, inte endast på en geografisk plats utan också i ett sätt att tänka, se, samtala, läsa, skriva. Han möter staden och genom dikterna lyser resultatet av en omfattande läsning av israelisk, palestinsk och judisk poesi, och allt förenas här, politisk realitet, förtvivlan och mystisk insikt.

 

    Den som är "jag" i dikterna talar, kanske i trots mot den hårt hållna formen, med gripande innerlighet, allvar, öppen och vaksam nyfikenhet. Det är en viktig bok, ty den visar att det är mycket enkelt och mycket svårt och att dessa två tillstånd lever med varann såväl i världen omkring som i den inom.

Arne Johnsson
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet