Aftonbladet
Dagens namn: Ellen, Lena
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Sensommarbakis i iskall dagg

Ur Ur "Split vision" av Joakim Pirinen.

    "Alkoholen lämnar kroppen med ett skri", sa Strindberg. Han borde veta, hård på absint och annat. Men det finns metoder som lindrar. Dagg finns. Det är daggens tid nu, och kräftkalasens" Vi stiger ut på trappen, svarta och darriga, kräftspadet stinker ur snåren, tomma brännvinspavor blänker till, knytnäve i den ömma skallen.

Men vi vacklar ut i gräset, med fötterna, och låter dem blötas, låter dem dricka det iskalla, svarta daggvattnet. Det stiger som mörk sav genom kroppen, upp i skallen! Och vi blandar det hela med ett andetag luft.

Skallen sitter kvar. Livet börjar bulta igen.

Och bakom oss sover huset.

Vad är det med daggen? Den klingande rena augustidaggen, den syrliga, svala septemberdaggen. Vad är dess hemlighet? Den samlas upp ur lufthaven, ur temperaturskillnaden mellan natt och dag, ja, ur året som snart byter hand. Den faller ur skapelsen själv, kan man säga, en brygd av liv, uppfordrande, sträng, och varsam.

Därför är den så bra mot bakfyllor.

 

    Återställare kan gå. Visst. Man faller lite lindrigare, långsammare. Skriet mjuknar" Daggen är på många sätt motsatsen, den är rakt ut i rena rama livet. Man klarar det inte jämt.

Alchemilla är dess latins-ka namn, stammande ur arabiskans al-kemelih, al-kamija, vilket betyder "de vises sten" och, just det: "himmelskt vatten". Jens Corneliuson skriver i Växternas namn om daggkåpan, den lilla gröna bladväxt som alltid, oavsett väderlek, har en vattendroppe gömd i bladskålen. Till den vattendroppen gick alkemisterna för att hämta vätskan till guldframställning. Och i den står vi, och låter sensommarfyllan vingla bort tillsammans med den sista tornseglarens gälla virrande läte. Och Bengt Anderberg får sista ordet:

 

"Det som gjorde ont har gått över,

jag har allt jag behöver."

Joar Tiberg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet