ÅSIKT

Vilse bland maximerna

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

"Det eviga inom människan tycks vara en sorts retlig, uppkäftig, oresonlighet."

Som aforism är den ganska bra, eller hur? Liksom den här: "Människoföraktets frigörande folkliga möjlighet: om det drivs så långt att inget utrymme lämnas åt ledarkult, laglydighet, undersåtlighet."

Genom pseudonymen Nikanor Teratologens Apsefiston, där 270 visdomsord samlats mellan sårprydda pärmar, ekar traditionen: ökenfädernas och mystikernas självspäkande världsförakt, Nietzsches nihilism, det muntert svartsynta hos de Sade, Celine, Beckett. Ändå är det här något annat, mer inhemskt, inkrökt...

I Teratologens tidigare verk, romanerna Äldreomsorgen i Övre Kågedalen och Förensligandet i det egentliga Västerbotten, båda variationer av pojken Helges upplevelser hos den hämningslöse morfar Holger i den norrländska byn Hebbershålet, fanns en återkommande fras: "Gör vad du vill ska vara hela lagen!"

Om man gör vad man vill torde man till slut nå sanningen om sin (och människans) egentliga natur. Eller?

Kurtz når väl dit, när han passerat alla gränser i Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Den hårdhudade morfar Holger verkar dock aldrig nå nån botten, kanske är han "int riktit mänskli" ändå.

Jag gissar att syftet med Nikanor Teratologens ordkonst är att driva läsaren till samma fasa som Kurtz, till samma insikt som Marlows: att jagets obegränsade frihet leder oss till helvetet. Men det är bara en gissning. Det är lätt att gå vilse bland Apsefistons omständliga, ofta självmotsägande, flitigt lärdomsrefererande och rikt invektivkryddade maximer. Men rubrikerna är kul. Vad sägs om "Misantropisk humanism", "Panikångest som tankeupplevelse", "Schizoid pudel söker förstående fodervärd."

Aforismer

Pia Bergström