Aftonbladet
Dagens namn: Verner, Valter
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur

Smockor från Lund

Claes Wahlin om en omvärdering av modernismen

Litteraturhistorien måste ständigt skrivas om. Varje tid söker sin egen historia och den historieskrivare som undviker att reflektera över sina egna och de institutionella utgångspunkterna kan blott prestera resultat som dör med sin egen tid.

På senare år har inom litteraturvetenskapen det nykritiska paradigmet fått ge vika för studier med andra teoretiska ambitioner. Senast i raden är Peter Luthersson, som med sin Svensk litterär modernism söker justera bilden av en sedan länge tämligen fastlagd epok i den svenska litteraturhistorien.

Det duger inte, menar Luthersson, att likställa modernismen med fyrtiotalismen. Det duger heller inte, fortsätter han, att reducera en kontinental konstriktning med anspråk på sociala och politiska förändringar till ett "stilpaket". De samhälleliga provokationer som futurister, dadaister och alla andra -ismer under 1900-talets inledande decennier genomförde på kontinenten har mycket litet att göra med det som i Sverige, då som nu, benämns litterär modernism.

 

I stället vill Luthersson se en Ola Hansson eller tidig Bertil Malmberg som mer representativa författare för vad som utgjorde den egentliga modernismen. Den svenska kritikerkåren, i varje fall så som den manifesterade sig på Svenska Dagbladets sidor, ser till att oskadliggöra den sociala dimensionen för att sent omsider acceptera en stilistisk nyorientering, och som närmare bestämt legitimerades först av stilparodin Camera obscura, skriven av pseudonymen Jan Wictor, bakom vilken fanns Lars Gyllensten och Torgny Greitz.

Bakom Lutherssons diskussion, i sin tur, döljer sig ett annat modernismbegrepp än det gängse. I sin Modernism och individualitet (1986) ville Luthersson utmönstra modernismens "kvalitativa egenart" som utgåendes från Baudelaire med syftet att ställa subjektet i fokus. Den modernistiska konsten ställde sig alltså mot mekanisering, industrialisering och kollektivisering, en protest som når sin kulmen kring 1910 med poeter som Ezra Pound eller dadaisterna. I jämförelse med dessa står sig såväl en Pär Lagerkvist, som en Karin Boye och Gunnar Ekelöf slätt.

 

Luthersson har förmodligen rätt i grunden, men kanske inte nödvändigtvis av de skäl han anför. Rimligen så är förklaringen till att modernismen reducerades till en uppsättning stilgrepp att söka i den nykritik som har dominerat svensk litteraturvetenskap sedan 50-talet. Fokuseringen på den litterära texten som fristående från sitt sammanhang har gjort det möjligt att upprätthålla ett slags humanistisk kontinuitet; man har kunnat låta texter från vitt skilda tider och platser mötas i det Matthew Arnold kallade "sweetness and light", den moraliska bildning den goda konsten stod för.

Matthew Arnold, och före honom Thomas Carlyle, var en av dem som i mitten av 1800-talet vände sig mot just industrialiseringen och mekaniseringen, två termer som för övrigt myntades av Carlyle. Kritiken, i varje fall den kontinentala, pläderade för konsten som en frizon, den intresselösa sfär ovan brackor och filistiner (Arnolds favoritsmädelse) där det rätta och sköna möttes i vacker harmoni. De litterära modernisterna har alltså en nära föregångare i en konstsyn som framfördes genom kritikerinstitutionen (och dessförinnan av romantiska poeter).

Luthersson tangerar blott de litterära institutionernas betydelse för historieskrivningen, alltför upptagen av att begå språkliga lustmord på dåtida kritiker och nutida litteraturvetare. Jag förmodar att den provocerande stilen, tillsammans med flagranta smockor mot litteraturvetare från andra platser än Lund (medan lundakolleger äras likt gudasända), är en strategi som solidariserar sig med bokens objekt.

 

Underrubriken "en stridsstudie" hör knappast till de vanligare. Kanske gäller det, likt de riktiga modernisterna, att i universitetsvärlden åstadkomma det slags traditionsbrott som uteblev i den svenska modernismen på den tid när nästan alla var arga. I så fall är det bara att hoppas att stilen inte står i vägen den här gången också.

Claes Wahlin
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet