ÅSIKT

Offer för EU

Irka Cederberg om sveket mot romerna

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

I dag uppvaktar upprörda och förtvivlade romer Utlänningsnämnden för att informera om situationen för de 1 500 romer som väntar på att bli avvisade från Sverige.

De har stöd av FN:s flyktingorgan UNHCR, som har uppmanat EU att inte tvångsavvisa romer till Kosovo.

Men EU slår dövörat till. Ett skäl som anges är att många av de asylsökande kommer från länder som inom kort förväntas bli medlemmar i EU. Av dessa länder - före detta socialiststater, där antiziganismen nu blossat upp - har EU krävt en anständig minoritetspolitik och en human behandling av romerna. Och nu förutsätter EU att det så ska ske.

Att vara flykting från ett östland innebar automatiskt asyl i Sverige, innan östblocket rämnade. Men inte nu.

Ändå är romerna allas syndabockar i öst. De får skulden för arbetslöshet och fattigdom och är i dag mer utsatta och föraktade än någonsin under femtio år av socialistiskt styre. Detta vägrar EU att se.

I somras sökte några hundra romer från Rumänien asyl i Sverige. De placerades på små orter i Småland. Några av dem väckte uppseende genom att tigga, det inträffade snatterier i butikerna. Lokalbefolkningen rasade och svenska romer var ledsna: att en person ur den romska folkgruppen stjäl gör väl inte alla till brottslingar?

Migrationsminister Jan O Karlsson intervjuades i radio om problemen med de asylsökande i Småland. Han påpekade att asyl är till för förföljda människor som måste ha skydd - och sa: "Jag vet solklart att de här inte har sådana skäl."

Migrationsverket snabbehandlade därefter asylansökningarna. De flesta av romerna från Rumänien har nu skickats tillbaka till Rumänien.

Där är de den mest föraktade minoriteten. De utsätts dagligen för kränkningar, nekas tillträde till affärer och restauranger, diskrimineras på arbets- och bostadsmarknaden, drabbas av förföljelse, lynchningar och pogromer. Om romska barn överhuvudtaget får skolundervisning placeras de vanligen i klasser för mindre begåvade.

Den ökande kriminaliteten i Rumänien efter kommunismens sammanbrott tillskrivs romerna, som utsätts för systematisk förföljelse av polisen. Brott mot romer utreds sällan eller aldrig. Fascistiska organisationer hetsar mot dem och massmedierna deltar i hetsen.

Så här har det stått i rumänska tidningar de senaste månaderna: "Romerna utgör ett lömskt hot mot den rumänska staten genom att de utövar organiserad terrorism." "De har förstört Rumäniens image i Europa." "Med sitt avskyvärda språk, sitt våldsamma sinnelag och sin smaklösa musik utgör romerna ett hot mot vår kulturella identitet."

Alla "sanna rumäner" måste göra något åt zigenarproblemet, skriver man. Romerna kan ju ge sig av till de länder i väst som engagerar sig för dem.

Människorättsorganisationen ERRC, European Roma Rights Centre, har givit ut en tjock rapport om allvarliga kränkningar av romernas mänskliga rättigheter i Rumänien (State of Impunity, Human Rights Abuse of Roma in Romania). Europarådet har påtalat den bristfälliga utbildningssituationen för romerna och uttryckt oro över polisbrutalitet mot dem. UNHCR varnar för tendensen hos mottagarländer att automatiskt koppla asylsökande till kriminalitet och terrorism.

Men i Sverige säger migrationsminister Karlsson att han "solklart" vet att romerna från Rumänien inte har något skyddsbehov.

Värst är situationen dock i Kosovo. Före kriget fanns här nästan 200 000 romer, med arbete och fast bostad sedan flera hundra år tillbaka. Andelen intellektuella bland romerna anses ha varit den högsta i Europa.

I dag har tre fjärdedelar av Kosovos romer flytt. Totalt lever över en halv miljon Kosovoflyktingar i intern exil i Serbien, Monte-

negro och Kosovo.

Omkring 3 300 flyktingar, nästan alla romer, befinner sig sedan tre år tillbaka i en osäker och svår flyktingsituation i Makedonien. 70 000-80 000 Kosovoflyktingar är asylsökande i olika västländer. I en rapport till Europarådet uttrycker människorättskommissarien Alvaro Gil-Robles stor oro för att dessa värdländer nu med tvång vill skicka tillbaka flyktingarna till Kosovo. UNHCR konstaterar att romerna tills vidare är helt beroende av internationellt skydd.

Några romer har trots allt återvänt - bara för att finna sina hus beslagtagna eller förstörda. De har utsatts för hot och trakasserier och flera har blivit mördade.

3 700 personer saknas fortfarande efter kriget i Kosovo, detta enligt UNHCR:s beräkningar. Den kvinnliga romska poeten Gordana Djuric, försvunnen sedan 1999, hittades nyligen i en massgrav i Pristina.

Paramilitära grupper jagar fortfarande romer i Kosovo. De har förbindelser i Makedonien och Albanien och eftersträvar etnisk rensning, ett Kosovo fritt från romer. Till detta land, som inte ens kan erbjuda sin albanska majoritetsbefolkning en acceptabel tillvaro, skickar EU-länder nu tillbaka en utrotningshotad romsk minoritet.

Irka Cederberg