ÅSIKT

Mycket regn, mycket man

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Kjell Westö.
Foto: MATS HEMLIN
Kjell Westö.

Kjell Westö är en god berättare. Det visade han senast i den anekdotiskt vindlande finlandssvenska familjekrönikan Vådan av att vara Skrake (2001). Lang är en betydligt lättare roman, en manlig medelåldersmelodram med noir-stuk - mycket regn och rökande och ensamt drickande. Också här står en brusten mediekarriärist i centrum, en författare och programledare för en kulturell talkshow som börjat tvivla och tröttna på det han uppnått.

Westö skriver elegant, samtidssatiriskt. Kanske har han valt den förvånansvärt banala historien som en utmaning. En sommarkväll i Helsingfors möter mannen, "Lang", drygt fyrtio, en vacker ung kvinna på en pizzeria. Han tar henne för en rysk prostituerad, men hon är medhjälpare åt en modefotograf, och har läst hans böcker. Snart blir han närmast besatt av denna ömsom heta, ömsom svala "Sarita", och ytterligare sexuellt eggad av svartsjukan på hennes exman Marko, som inte vill släppa henne, en våldsam typ som varit legosoldat i Bosnien. Det blir en klassisk tvekamp mellan den behärskade, intellektuelle mannen och den "instinktive". Kanske är det bara två hannars slagsmål om en listig hona. Lang når i rädslan och raseriet en blodgenomströmmad "sanning" om sig själv.

Som han säger under rättegången (läsaren vet att han citerar Marko): "Där inuti är vi fortfarande vilddjur. Vi fungerar precis som våra avlägsna förfäder gjorde när de mötte den sabeltandade tigern, och vi kan inte rå för det."

Vi kan inte rå för det. Likt de svullna och sydda männen i Fight Club tycks han på något vis nöjd med denna ordning.

Roman

Pia Bergström