ÅSIKT

Klart att de unga ratar inAktuellt!

Josefin Brink om SVT:s misslyckade flirt

1 av 3 | Foto: MAGNUS SANDBERG, PER BJÖRN, MARTIN MAGNTORN
Jarl Alfredius, "Aktuellt", Ola Lindholm, "Ola 21:30" och Pernilla Månsson Colt, "Bästa formen".
KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Svenska folket har en intimt familjär relation till public service-televisionen. Det finns trots en alltmer spridd och nischad mediekonsumtion fortfarande en stark känsla av att SVT är vår television. Vi betalar, alltså har vi rätt att ställa krav på utbudet. Följaktligen bevakas också SVT:s verksamhet noggrant och närsynt i övriga medier.

Därför är det inte överraskande att den senaste tablåändringen som brutit upp Tvåans nyhetstimme väckt reaktioner. Trots att Nyhetstimmen bara funnits i sin nu skrotade form i ett par år hade den redan hunnit bli en institution - dock inte så mycket för hela svenska folket som för tv-krönikörer och kolumnister på kultur- och ledarsidor.

Nyhetstimmen hade nämligen inte särskilt höga tittarsiffror, i synnerhet inte hos de yngre tittarna. A-ekonomi och de regionala nyheterna låg värst till, men även flaggskeppet Aktuellt hade tappat för mycket för att SVT-ledningen skulle kunna sitta nöjd.

Alltså senarelade man nyhetstimmens mest impopulära program och petade in en spretig samling halvtimmesprogram mitt i. Såväl tidsförskjutningen som de nya programmen lustmördades omgående i de flesta tidningar. "Tönt-teve", "Roliga halvtimmen" och "Tanklös smulpaj" är några av invektiven som haglat över pratshowen Ola 21:30, frågesporten Spurt, komediserien Håll käften! och designmagasinet Bästa formen.

Vad den breda publiken tycker om den nya ordningen är ännu för tidigt att avgöra. Som SVT:s vd Christina Jutterström påpekade i Ekots lördagsintervju nyligen: Alla omgörningar av medier kräver en viss tid för att bli accepterade och eventuellt gillade av publiken. Tidningsläsande och tv-tittande är i hög grad styrt av vanor, och alla brott mot det invanda är smärtsamma till en början.

Ändå är det bara att hålla med kritiken: De nya programmen håller låg kvalitet. Ola Lindholms pratshow är en förolämpning till och med mot sin genre. Och varken Spurt eller Håll käften! sticker ut från mängden av frågeprogram och sit-coms. Och Bästa formen lider av von oben-attityd och oförblommerad varumärkesreklam.

Alla skadeglada formuleringar om dessa programs undermålighet har dock kommit att helt överskugga det egentliga problemet. Om de "unga" tittarna (enligt SVT:s definition alla under 40!) sviker de "seriösa" programmen borde den självklara slutsatsen inte vara att unga inte bryr sig om politik och samhällsfrågor - och lösningen inte att försöka lura dem att se Aktuellt i väntan på lättsam underhållning.

Det är lika unket som översittaraktigt tänkt.

Har SVT-ledningen helt missat att det faktiskt finns ett massivt politiskt engagemang bland unga människor i det här landet? Den globala rättviserörelsen samlar stora skaror unga som demonstrerar, debatterar och läser om biståndspolitik, handelshinder, facklig kamp, jordlösa bönder, IMF, WTO, EU, EMU och mängder av andra brännande och komplicerade frågor. Jämställdhet och feminism engagerar unga i skolor, på arbetsplatser, i studieförbund och informella nätverk. Miljöfrågor och djurrättsfrågor samlar unga som offrar fritid och nattsömn för att få förändringar till stånd. Nätverk mot rasism och främlingsfientlighet finns i varenda stad - liksom rasismen och främlingsfientligheten i sig.

För många av dem som engagerar sig i dessa och många andra rörelser ter sig givetvis Aktuellt som en relikt, en röst till försvar för den värld de vill förändra till något de anser det bättre. Om dessa ungas verklighet och hjärtefrågor någonsin ges utrymme i SVT:s nyhetssändningar är det genom förfrämligande reportage om "aktivister", "unga" och "invandrare". I bästa fall. I värsta fall, som i fallet med Göteborgshändelserna 2001, bara som underhållningsvåld att oja sig över för den som inte var där. Många av de tusentals engagerade som faktiskt var där och som ordnade fredliga jättedemonstrationer, debatter och seminarier har utryckt sin stora frustration över den skeva bevakningen.

De skilda perspektiv och den mångfald som Sverige på 2000-talet inrymmer speglas inte av den homogent sammansatta nyhetsdesken på SVT. Det finns inte längre någon legitimitet för en journalistik som bygger på de värderingar och prioriteringar som en grupp medelålders infödda medelklassvenskar producerar.

Den unga generationen är inte nödvändigtvis slappare och mindre engagerad för att den ratar Aktuellt. Kanske är de sviktande tittarsiffrorna i stället ett tecken på motsatsen. En mer mediekritisk generation har vuxit upp som insett att all information bara är en tolkning av verkligheten. Och då duger inte Aktuellt längre.

Tittarflykten bland de unga borde ge SVT en impuls att inta en ny position, att göra upp med invanda recept på hur världen ser ut och hur den kan skildras. Precis det som 68-generationen ville göra när de intog offentligheten en gång. I dag är det de som sitter på SVT-redaktioner. Nu är det tid för dem att släppa in medarbetare och chefer som vågar sätta sig in i vilka frågor som engagerar unga och som vågar skildra dem som en självklar del av den dagliga politiska agendan i stället för som kuriositeter i periferin. Att som nu idiotförklara alla under 40 är däremot ett säkert sätt för SVT att en gång för alla underminera sin ställning som vår television. Det vore en förödande förlust.

Josefin Brink