ÅSIKT

Dagens Veligheter

Håkan Jaensson om en tidning som krympt

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Dagens Nyheter utkom i går i nytt utförande.

"Tidningshistoria", som dess chefredaktör Hans Bergström anser?

Inte riktigt. Men det är intressant att se vad Sveriges största morgontidning gör för att ta sig ur depressionen nu när annonsörernas pengar sinar. Trots stadig upplaga går ekonomin back och i det konglomerat DN tillhör är det egentligen bara bokförlaget Bonniers som tjänar pengar.

Nu kopierar DN kollegan Svenska Dagbladets koncept och minskar formatet till tabloid för att spara papper och försöka nå nya läsare.

Ja, man gör inte riktigt som Svenskan. I sin velighet har DN bestämt sig för "fullformatstabloid". Första delen och diverse annonsstinna bilagor är i det gamla, stora formatet (det "ger auktoritet åt ledare och debatt", som chefredaktör Bergström uttryckte det i gårdagens SvD). Delarna för kultur/tv med mera samt sport/ekonomi har krympts.

DN har, som bred morgontidning med hög upplaga, varit den självklara kulturtidningen för en stor läsekrets - trots de senaste årens ivriga försök att korsa Wittgenstein och Lena Philipsson.

Att man nu drar ner på utrymmet måste bero på att kulturmaterialet inte räknas som tillräckligt säljande och/eller tillräckligt attraktivt för de annonser som är grunden för en morgontidnings ekonomi.

I vilket fall som helst tror jag att DN:s ledning gör ett misstag, också kommersiellt: när nyheterna till stor del blivit något man får gratis överallt och när de snabba debatterna rasar i varje tv-soffa växer behovet av allvar och fördjupning. Det finns ett sug efter kultursidornas eftertankar och överraskningar.

DN-kulturens premiär i går är inte mycket att säga om. Kulturjournalistik intryckt i en halvtrist mall, tillverkad av en av förpackningsbranschens mest pretentiösa guruer. Mindre men fler sidor. Nyhetsliknande lättsamheter blandade med en intervju och traditionella "tunga", men förkortade, texter.

Ingen tidning ska dömas efter sitt första nummer, men det verkar litet ... veligt. Kommer DN-kulturen i sin tydliga ambivalens att kunna uppnå samma lugna seriositet som kulturen på Svenskan?

Vi får se. Hör läsarna av sig ska de veta, som det stod i DN:s "bruksanvisning" i går, att DN "inte styrs av vad läsarna vill ha" men samtidigt undersöker hur läsarna uppfattar tidningen och "tar fortlöpande intryck av det".

Veligt, där med.

I kulturchefens välkommen till det krympta reviret apostroferas den franske kungen Henrik IV för yttrandet "Paris kan vara värt en mässa". Alltså: man kan byta tro när maktpolitiken kräver detta, precis som Henrik Berggren har gjort.

Han försöker verka nöjd, ty till detta är han nödd och tvungen. Och rubriken på kulturdelens förstasida kanske passar in: "Missnöjet bor i Berggrens kropp".

Men nu är det som det är och jag hoppas bara att hela DN kan bli på litet bättre humör, helst utan piller: tabloidlivet är fantastiskt och det finns hur mycket som helst att göra för en stor kulturredaktion på en stor tidning - som dessutom fått nya kläder med logotypen i vänsterkant!

Kanske är det ett nytt liv som väntar här i tab-loidträsket.

Håkan Jaensson