ÅSIKT

Rädda livet på Irak

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

I mer än ett år har vi levt med nyheten om det stundande kriget i Irak. Varje kväll får vi vår dagliga dos av vapeninspektioner eller George W Bush i tv-rutan. "Det är som en repris på en dålig film och jag vill inte se den igen", säger Bush i Agenda och kanske är även hans meningsmotståndare benägna att instämma i just det uttalandet.

För bara i undantagsfall diskuteras på vilket sätt Irak egentligen utgör ett så stort hot mot sin omvärld att krig är den enda lösningen.

Det är däremot utgångspunkten för den brittiske fredsforskaren Milan Rais analys av upptrappningen till ett kommande krig. Författaren som också är fredsaktivist vill med Krigsplan Irak väcka opinionen mot ett krig - innan det är för sent.

Problemet är att debattböcker som tillkommer mitt i ett pågående skeende åld-ras snabbt. Sedan Krigsplan Irak skrevs sommaren 2002 har det som bekant hänt en del. Att Rai lagt mycket krut på att förespråka de vapeninspektioner, som vi sedan länge följt i medierna, är ett exempel. Och andra frågor som aktualiserats lämnar svarta hål av frånvaro.

Men det gör ändå inte Krigsplan Irak ointressant för den som vill se nuet i ett större sammanhang.

Tiden efter Kuwaitkriget och bakgrunden till dagens situation tecknas upp. Rai går igenom hur USA sedan 90-talet underminerat FN:s vapeninspektioner genom infiltration, läckor och smutskastning. Sveket mot kurderna och de grupper i Irak, som löd uppmaningen om att göra uppror mot Saddam Hussein, tål att berättas igen.

Men mest intressant är Rai i sin granskning av retoriken kring hetsen för ett krig. Citaten är många och klär av de otaliga brittiska och amerikanska löften om "bevis för massförstörelsevapen" som "snart" ska presenteras. Speciellt med tanke på att vi nu, nästan ett år senare, fortfarande inte fått se bevisen.

Ett efter ett dissekerar Milan Rai argumenten för krig. Att som Storbritannien och USA hävda rätten till självförsvar håller knappast, eftersom inget direkt hot föreligger. Irak har inte heller kunnat kopplas till terrorism. Ett krig mot Irak är helt enkelt olagligt enligt folkrätten.

Men det är propagandakriget som är det verkliga kriget, skriver Rai. Det är det slag som pågår nu. Tillbakablickarna visar hur förskjutningar i argumentationen skett och nya förevändningar för ett krig skapats. Kraven på Irak höjs och resolutionerna omtolkas efter hand. I centrum står oljan och USA:s önskan att avsätta Saddam Hussein. Att ett maktskifte i Irak inte har något stöd i FN-resolutionerna blir betydelselöst när presidenten av USA beskrivs som ett lika stort hot som de påstådda massförstörelsevapnen.

Någon flyhänt stilist är inte Rai, men Krigsplan Irak är inte heller menad som någon skönläsning.

Vi har, menar han, alla en möjlighet att medverka till "att rädda livet på Irak". Utvecklingen är inte en ostoppbar koloss, den drivs av sin egen logik, men är inte förutbestämd.

Debatt

Ira Mallik