ÅSIKT

Vi ska känna oss förtrollade

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

All konst är melodisk.

Filmmusik är klangmusik. Filmmusik är också ljudsättning av mänskliga arketyper; tonfall, karaktärer, klichéer, handplockade tonarter, dramaturgiska kontraster.

Hade Hilding Rosenbergs opera Lycksalighetens ö nu inte blivit musikteater hade den troligen blivit soundtrack till någon äventyrsfilm. (Rosenberg skrev faktiskt en hel del filmmusik under SF:s storhetstid på 40- och 50-talen).

Slut ögonen och lyssna till det fantastiska hantverket. Långspunna lyriska kantilenor, fritt svävande tonalitet, impressionistisk lek med drillar och snabba kast, och utåtriktad orkester. Njut av Rosenbergs fågelsång och jakthorn. I moderna öron kanske det kan låta en smula tillgjort (ett slag dåtidens sound-alike) men operan Lycksalighetens ö har extremt högt ställda fordringar på kunnande och konstnärlig etik. Den är otypisk för att vara Rosenberg men samtidigt typisk eftersom det är en livsåskådningsspeglande opera.

Var är vi? I hyper-boréernas land och på Lycksalighetens ö. Vart är vi på väg? Bort från Kung Astolfs hemtrakter med permafrost och isbjörnar. Bort från de kalla vindarna till ungdomens källa och Felicias sovrum och trädgårdar och soluppgångar.

Hur vill Rosenberg att vi ska känna? Förtrollade.

När musiken rullar ut från ishavet och tiden hinner ifatt Astol sprider Pegasus sina vingar och flyger sin väg till Lycksalighetens ö. Just då väcks ett gammalt Rosenberg-citat till liv. Och jag tror det passar även denna inspelning tack vare Norrlandsoperan och dirigenten Krist-jan Järvi.

"Jag vill hävda melodins betydelse. Allt annat i musiken är egentligen glitter".

Musik

Mikael Strömberg