ÅSIKT

25 procent mindre musik!

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Kulturmoms på sex procent infördes 1997 och nästan omgående började EMA Telstars driva frågan om 25 procents moms på sina produktioner. Naturligtvis vill det näringsdrivande artistbolaget EMA ha mer moms på sina produkter för att på så sätt få större avdragsrätt. Regeringsrättens dom föll i mars 2002, EMA fick rätt, vilket föranledde Teatrarnas riksförbund att skriva till Riksskatteverket och undra om nya riktlinjer gällde i och med detta.

Ja, blev svaret. Och här är vi i dag. 25 procent moms oavsett musikgenre och ekonomisk konkurrenskraft - vilket skapar rundgång i systemet. "Staten tar tillbaka anslagen i form av moms", skriver momsexperten Lars Perols på Teatrarnas riksförbund till sina medlemmar.

För en liten momsbefriad kammarmusikförening i till exempel Ljusdal innebär det ett dråpslag. Eftersom Länsmusiken som säljer konserter till arrangör tvingas lägga på 25 procent kan var och en räkna ut konsekvenserna med höjda biljettpriser, lägre artistgager och krångligare byråkrati.

I mina ögon har kulturdepartementet förlorat kontrollen över det svenska musiklandskapet. Vad vet departementet om vad människor spelar och lyssnar till? Man kan ju undra om staten nu vill driva in moms från musiken för att kompensera vad man mister på sänkt bokmoms.

Det finns musik och det finns musik ... och den av svenska politiker så hyllade musikexporten handlar om en försvinnande liten del av "Sverige som musiknation". Mellan tummen och pekfingret är 60, 70 procent av musiken beroende av olika slags stöd.

Framför mig ser jag hundratals ideella arrangörer - avantgardescener, jazz- och rockklubbar, kyrkor, kammarmusikföreningar med flera - som slits mellan pappershögarnas byråkratiska sysslor med avdragsbegränsningar och differentierade momssatser för ingående och utgående moms.

Och får de någon tid över till sin älskade musik? Alltmer sällan.

Mikael Strömberg