ÅSIKT

Nytändning för ny musik

Om festivalen Stockholm New Music

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Det kan vara lite si och så med nyhetsvärdet i ny musik. Så var det med festivalen Stockholm New Music som efter fyra år av gubbig modernism höll på att självdö. Publiken satt i halvtomma lokaler och längtade ut till gatorna och caféerna där allt roligt händer.

I årets upplaga av festivalen som är tänkt att spegla "vissa sidor av dagens internationella experimentella konstmusik", är det som om en frisk metamorfos svept genom spjället. Konstnärlig ledare är Ivo Nilsson, och antagligen är det honom vi har att tacka för festivalens multi-kulti-inriktning med Barnens modernism, Musikens skriftspråk, Musik & myter, Musik & film, Morton Feldman och musikens rum med mera.

Jag läser med stigande intresse allt kul och knasigt som Stockholm New Music erbjuder 16-23 februari. Festivalmagasinet (med Andreas Engström som redaktör) drivs av en nybyggarkänsla av sällan skådat slag i nutida musik-sammanhang. Här något ur högen.

Paradisets barn är en ny orkester med barn i åldrarna åtta till tio år som har modern musik på schemat. Under rubriken Myter, platser & historia kan man lyssna till två olika tolkningar av Atlantismyten. Det blir improvisation kring grafiska partitur, Ensemble Recherche spelar live till stumfilmer, dans till elektronisk musik, en mängd tonsättarporträtt bland annat av Peter Eötvös och Bengt Hambraeus.

Under den pigga rubriken Konsten att återvinna diskuteras huruvida även konstmusiken cirkulerar i form av citat och plagiat. Redan Igor Stravinskij ansåg ju att verkliga konstnärer "stjäl snyggt". Och i dag ser vi ytterligare en förskjutning åt att hela musikgenrer får värde och status beroende på sammanhanget; klubben, remixpartyt osv.

Mycket av festivalen ägnas åt det stora ljudintresse som på senare tid tagit plats på gallerier och spridda scener. Nytt ljud - nytt seende. Ett av de mer uppseendeväckande inslagen är besöket av nederländska STEIM och Michael Waisvisz. Sedan 70-talet arbetar man med konstnärer, skådespelare, tekniker och musiker för att ta fram nya instrument och sätt att spela. Idén är "A human approach to technology", och en del av detta möter publiken i utställningen/installationen Squeak!

Mikael Strömberg