ÅSIKT

Ja, vad ska man tro?

Maja Lundgren åker till Skänninge och möter vackra hästar och en kravalldömd hårdrockare som hungerstrejkar

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Bild: EDVARD DERKERT

Skänninge är en pytteliten stad med Elsa Bes-kowhus och ett torg med en häpnadsväckande stor kyrka, men utan Åhlénsschabrak och bankschabrak. Det var tydligen kyrkomöte här år 1248. Man beslöt då att svenska präster skulle leva i celibat. Skänninge ligger utanför Mjölby, och i utkanten av lilla Skänninge ligger anstalten. Bredvid fängelset ett fält där vackra hästar lubbade runt på snön när jag var där, och har de inte slutat rusa så rusar de väl ännu.

På anstalten sitter Hungerstrejkarn, en kille som det varit en del mediebrus om på sistone. En av alla dessa kravallare som skakar galler efter Göteborg och - enligt egen utsago - är helt oskyldig. Det är därför han hungerstrejkar. Han är inte aktivist, bara en hårdrockare som råkade hamna i stormens öga.

- Jag vill gå till historien som killen med humor, säger han när jag är där. Det där med att gå till historien är något han återkommer till. Men varför inte: läser man om fallet i Erik Wijks Göteborgskravallerna och processerna - Mål 4 - så framstår en hel del som en fars som kräver både humor och juridiska kunskaper. Svårt att ta ställning i skuldfrågan, lite lättare i klantfrågan. Varför har inte tjänstgörande poliser klocka på sig? Tidsangivelser som inte verkar stämma, en förstörd film, motsägelsefulla vittnesuppgifter - man vet faktiskt inte riktigt vad man ska tro.

Fel plats vid fel tidpunkt, ingenting annat, är vad hungerstrejkaren själv påstår. Som trettiotvååring tillhör han de kravalläldste. Helt ointresserad av politik, aldrig ens gått i ett demonstrationståg, skulle bara se en konsert med hiphopbandet Looptroop i Vasaparken, hävdar han. Han är inte ens hiphopare, utan hårdrockare. Bandet ville han se "av lokalpatriotiska skäl" som han uttrycker det, eftersom Looptroop också kommer från Västerås. Iklädd jacka med Homer Simpsontryck på ryggen sprang han runt och letade efter sina kamrater i Vasaparken. De vittnande poliser som säger sig ha sett honom kasta en à två stenar mot en polisbuss uppgav i förhör att han hade "Kalle Anka eller nåt liknande på ryggen". Den ene säger sig ha sett honom kasta en sten, den andra två. Jag vet inte. Kalle Anka eller Homer Simpson?

Hungerstrejken var inne på det tjugosjunde dygnet när jag var där. Men trettiotvå-åringen har - som han själv lite skämtsamt uttryckte det medan han pekade på magen - en del att ta av. I början av hungerstrejken blev han illa behandlad av fängelseledningen. Han blev satt i nerkyld arrest för arbetsvägran, men sedan TV4 varit där så har ledningen blivit snällare. Nu äter han salttabletter och är nog egentligen rätt förtjust över medieuppmärksamheten. I alla fall skönt att prata med utomstående. Vems huvudskulden för upploppen är säger han utan omsvep.

-Vi fick höga straff för att Jaldung och Norrås gjorde bort sig.

Han och de andra kravalldömda i Skänninge blir hyfsat behandlade av de andra fångarna även om de inte har någon status - "det är hårda killar som sitter här" - och även om det förekommer irritation över allt ståhej, säger hungerstrejkaren. På sina håll muttras det starkt ogillande om hur fult det var att "slå sönder hela Avenyn". Det har ingen påstått att trettiotvååringen har gjort, men det är inte alla som vill lyssna på det örat.

När HD tog upp fallet (och sänkte straffet från tio till sex månader) hade det redan varit några uppmärksammade HD-prövningar, men till trettiotvååringens förhandlingar kom bara en kompis och en annan kompis mamma. Varför skulle just han hamna i medieskugga? Det låter fåfängt. Men han betonar att han hungerstrejkar för att han är oskyldig och vill veta med sig att han inte gav sig.

Att Högsta domstolen inte vill ta upp fler Göteborgsmål än de gjort förklarar han med att de vill skydda rättssystemets anseende. Några mål kan de ta upp, men alltför många skulle vittna om systemfel. När han släpps ska han försöka få resning i HD igen, denna gång angående skuldfrågan och inte bara påföljdsfrågan. Han ska söka efter nya bevis och försöka få loss "hemligstämplade videofilmer". Några juridikstudenter i Stockholm har skrivit en uppsats om hans mål. De är opartiska, säger trettiotvååringen som har uppsatsen i sin cell. Mer om fallet kan man läsa i Wijks Göteborgskravallerna.

När jag lämnar anstalten i Skänninge gör hästarna rykande ellipser i snön.

Maja Lundgren