ÅSIKT

Ibland har majoriteten fel

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

På 1930-talet talade man ibland om "Norrbottens-problemet" i Sverige. Det bestod i det faktum att det längst norrut i vårt land talades finska. Fenomenet störde tanken på en enhetlig nationalstat, den idé som centralmakten i Stockholm kämpat för sedan Gustav Vasas dagar.

Det språkliga tvånget yttrade sig i ett förbud för finskspråkiga elever att på rasterna tala sitt modersmål. Skolan skulle fostra riktiga svenskar. Ett liknande kulturellt förtryck fanns samtidigt i andra europeiska länder. I Bretagne fick elever som ertappades med att använda bretonska i stället för franska bära en stor träkloss i ett band kring halsen till dess att de kunde ange någon kamrat för samma brott.

Det sistnämnda exemplet är hämtat från Ingmar Karlssons väldokumenterade bok om det han kallar för Europas styvbarn, de minoritetsfolk på vår egen kontinent som saknar en egen stat och som representerar en kultur som de etablerade nationalstaternas regeringar sällan varit förtjusta över.

I viss utsträckning får man använda imperfekt för i dag har en del regionala kulturer fått det lättare. Minoritetsspråken har rehabiliterats. Etniska delstatsförsamlingar har i vissa fall getts någon form av politisk eller kulturell autonomi. Men ännu finns det förstås minoriteter som ingen vill kännas vid.

Romerna är fortfarande ett folk som föraktas i stora delar av Europa. Ropen "Vi är folket" som skallade mot de kommunistiska diktaturerna vid 80-talets slut gällde inte de romska befolkningsgrupperna. Deras språk har ofta samma rättsliga ställning som en gång tornedalsfinskan. Nazisternas övergrepp mot romer erkänns i högtidstalen men just inte mer.

Andra minoriteter försöker ibland främja sin sak med terror. Baskerna är ett exempel på detta. Om deras historia och om friser, ladiner, cimbrer och många andra etniska grupper informerar Ingmar Karlsson med sedvanlig kunskap och kringsyn.

Hans bok ger oss en viktig påminnelse. Inte ens i demokratier bör det vara så att majoriteten alltid och uteslutande har rätt.

Kulturhistoria

Torsten Kälvemark