ÅSIKT

Alva, idealen och tragedin

Barbro Westling läser om paret Myrdals efterlämnade papper

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Numera är det sällan man hör någon vädja till förnuftet i den offentliga debatten. Att kunna skilja på person och sak har också mist sin sälta som argument. Mer ofta kan en god sak bli värdelös om personen visar på fel och brister. På så sätt är Alva och Gunnar Myrdal i dag förlorade i sin omoderna modernitet. I kraft av sina politiska visioner och sitt praktiska reformarbete framstår de som offentlighetens stora par. Sida vid sida var de med om att uppfinna det som blev socialdemokratisk vardag och progressiv internationell förebild, den svenska välfärdsmodellen. Visionerna färdades med paret, från 30-tal till 70-tal, världen över, i kamp för jämlikhet, rättvisa och fred. Trots motgångar, Myrdalshat och bakslag verkade energin och trosvissheten obruten.

Om det privata är politiskt,

som -68 menade, krackelerade bilden ohjälpligt med Jan Myrdals roman Barndom från 1982. Här berättas en annan och betydligt mörkare historia som när det gäller övergivenhet och oförsonlighet kan tävla med Ingmar Bergman. Skoningslöst lämnar sonen ut föräldrarna som utåt arbetade för familjens väl men lämnade de egna barnen åt sitt öde. Speciellt porträttet av Alva var förödande oförglömligt i sin detaljskärpa. Det hjälpte nästan inte att systrarna, Sissela Bok och Kaj Fölster, i böckerna Alva och De tre löven några år senare gav en mer nyanserad och kvinnosolidarisk bild av sin mor.

Kerstin Vinterhed har nu gett sig in i det heta stoffet, via läsning av Alva och Gunnar Myrdals omfångsrika korrespondens, politiska utredningar och betänkanden. Klokt nog avstår hon inte från att teckna den politiska samtiden, trots att det redan gjorts av bland andra Örjan Appelqvist och Ulla Lindström. Genom den både ingående och kamratliga bilden av parets insatser under efterkrigstiden berikar hon sin framställning, Kärlek i det tjugonde seklet, med idéer och frågor som gör den spännande aktuell i dag.

Det rör familjen, skolan, yrkeskvinnan, alternativt boende och livsinnehåll, Alvas frågor mer än Gunnars. Och Vinterhed belyser med brevcitat den älskande makans, yrkeskvinnans och moderns omöjliga situation, mannen som på andra sidan jordklotet vill ha henne där, det egna arbetet som hon finner så tillfredsställande för egen del, och så barnen.

Där feministen Yvonne Hirdman i Att lägga livet till rätta tidigare blottat det totalitära draget i Alva Myrdals förnuftstro väljer Vinterhed att se till den anmärkningsvärda samhälleliga nytanken och urskiljer på flera punkter den förtryckande struktur som ligger bakom Alvas önskan och personliga tragedi; att vilja tillhöra männens värld. Kärlek i det tjugonde seklet höjer blicken och låter ingen ensam bära skulden. Däremot pekar den rannsakande mot vår egen tid. Då idealen i dag ligger nedskjutna på rad och vi alla tvingas leva i självintressets slutna celler, luftar det samhälleligt friskt om paret Myrdal som kanske inte levde som de lärde, men ändå lärde något.

Biografi

Barbro Westling