ÅSIKT

Lycklig kvinna vara vit mans slav

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Historien vrider sig tillbaks till sin utgångspunkt. Tanken är att upprätta det gamla och lyckliga kontraktet för kvinnorna.

Problemet är förstås strejken.

Är man städerska borde man visa lite större förståelse. Det finns inga pengar. Man kan inte gärna betala med luft.

Dom kan få några strömmingar varje morgon. Sverige byggdes med strömming. Det är hög tid att börja bygga igen.

Tyvärr har underklassen alltid saknat takt och ton. Snart lägger väl tanterna i skolbespisningen stryknin i soppan och sätter eld på bildäck utanför kommunkontoret.

På 1970-talet strejkade städerskorna på hotell Billingehus i Skövde. Hela nationen kom i svettning. Man föreställde sig skräckbilder av hur ansvarsfulla medborgare dinglade i träden medan gummorna hoppade kråka i hotellets korridorer.

En städerskas naturliga nivå är nere på golvet tillsammans med sin hink. Det är där hon trivs och kommer till sin rätt.

Den stora, kvinnliga emancipationen tog fart med socialreformerna och särbeskattningen på 1970-talet och ledde till stora olyckor. Kvinnan lämnades plöts-ligt åt sig själv. Hon stod ensam med sitt öde och kunde inte hantera det.

Ett nytt kontrakt är lösningen.

Kommunförbundets utgångspunkt var att sänka lägsta lönen till 11 700 kronor och strejkens resultat, 13 000, gör ingen större skillnad. Många kommuner kör med över hälften vikarier och en vikarie ligger oftast nära lägsta lön. Därmed smids åter de fridens bojor åt de kvinnor som vägrar inordna sig och inte vet sitt eget bästa.

Unga kvinnor får lov att stanna hemma tills de blir bortgifta. Utan fast jobb kan de inte få bostad, teleabonnemang, handla på kredit eller ta lån. Ifall de mot förmodan skulle få ett lån efter uppvisande av intyg på en projektanställning blir det högre ränta.

Därmed kommer skilsmässorna att minska. Vi skyddar kvinnan mot henne själv och hennes rastlösa behov av att fly, att splittra sina familjer och störta barnen in i katastrofen. En foglig kvinna är en lycklig kvinna.

Det handlar om en betydligt mer sofistikerad lösning än slöja eller burka. Talibanerna kan slänga sig i väggen.

De destruktiva krafterna bakom strejken pekar på att många kommunalråd har höjt sina löner med över trettio procent. Vidare har man anfört att landstingspolitiker ägnat sig åt frosseri och lyxresor. En krognota motsvarar tre undersköterskor i månaden och en champagnefrukost i Edinburgh två personliga assistenter på halvtid.

Vänsterpartisten Birgitta Sevefjord som deltog i resan har framträtt. Vi visste ingenting, säger hon. Självklart. Varför sänka blicken när man fått syn på himlen.

Alltihop grundar sig på avundsjuka. Klart att kommunalråden måste få betalt efter sitt värde. Den europeiska marknaden brinner av efterfrågan på svenska kommunalråd och frosseri var det inte tal om, snarare en anpassning till lokala, skotska sedvänjor.

Lyckligtvis har vi sluppit opinionsbildning från alla de feminister som bor i Stockholms innerstad och som själva kör med svarta städerskor. De vill ha billig arbetskraft. Alla vill det.

Slaveri alltså. Lycklig kvinna vara vit mans slav. En gammal, beprövad form i den moderna diskursen, ett nytt kontrakt med skurhinken för att äntligen kunna upprätta lycka och välstånd.

Doktor Gormander