ÅSIKT

Här leker Miesenberger

LENA SOHL hälsar på i flickrummet

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

I mitten av 90-talet visade Maria Miesenberger en självgungande gunga på Moderna Museet. I fotoserien Sverige/

Schweden gjorde hon upp med familjealbumens minnen av den oskuldsfulla barndomen. Hos Miesensberger har leken alltid haft sällskap av hotet.

Men i de nya verk hon nu visar i Östra Karup, utanför Båstad, är det leken som tagit över. Med hjälp av kökssvampar, disktrasor, nylonstrumpbyxor, knappnålar och glitterpynt har hon gjort elva snurrande, underbara hjärnor: Icy Princess Brain, Shaky Skyskraper Brain, False Memory Brain, Domestic Brain, Chicken Brain " Några inbjuder till beröring, andra stöter bort. En hjärna består av tandpetare och långa bitar tandtråd (med mintsmak) sitter fast på undersidan.

Roligast är den med gula diskhandskar och budskapet är tydligt: fuck off! Tillsammans skapar hjärnorna en person, som är cool, underordnad, arg och feg på samma gång.

I rummet bredvid finns Änglakör - ljusrosa mjukmulliga objekt med skir ljusrosa och vit spets på undersidan. Som skyddande glorior hänger vita duschskärmar, sådana man fick ha som barn, för att inte få schampo i ögonen. Miesenberger tar mig tillbaka till en förlorad flickrumskänsla, den som fanns (eller som jag tror fanns) innan världen blev hotfull. Mitt emot ska en miniversion av hennes över sju meter höga flickskulptur Half an Angel stå. När jag var där fanns den ännu inte på plats, men jag föreställer mig att den kommer att göra sig bra; flickan är både inbjudande och sig själv nog, när hon putar med magen och sträcker ena armen bakåt. Som om gesten bara är avsedd för henne själv. I Miesenbergers värld har flicktillvaron alltid inneburit ett ständigt balanserande, för att inte falla ner i utsattheten. Här är hotet mot flickfriheten eliminerat, om så bara tillfälligt.

De skira och noggranna pastellteckningarna med ljusrosa ramar överraskar mig. I blått, lila, rosa, grönt vindlar de fram, kliniskt och stramt. Men titeln Desert Rose in Borderline or Fallos Uncut förändrar allt: bilderna får en annan laddning när könet blir synligt. Mannens hjärna sitter i kuken, sägs det ibland och Miesenberger leker skickligt med den könssterotypen. Men hon gör också något mer: hon kastar en näve grus i ögat, precis när man trodde att man såg klart.

Konst

Lena Sohl